Kommentarer till Förstklassig tjeck snart i Malmö http://blogg.sydsvenskan.se/patungan/2010/03/12/forstklassig-tjeck-snart-i-malmo/ Bloggen om mat och dryck Thu, 17 May 2012 16:48:00 +0000 hourly 1 Av: Håkan Engström http://blogg.sydsvenskan.se/patungan/2010/03/12/forstklassig-tjeck-snart-i-malmo/comment-page-1/#comment-687 Håkan Engström Sun, 28 Mar 2010 20:00:38 +0000 http://blogg.sydsvenskan.se/patungan/?p=1049#comment-687 Höll det måttet, då? Absolut! 10° (med alkoholstyrka på 4,4% visar det sig) hade väldigt tydlig karaktär av smörkola. I mesta laget kanske, men jag gillar det. Ett par snäpp bättre var ändå 12°, i mycket fin balans mellan frukt och beska, malt och humle. Förföriskt. 14° hade jag aldrig provat förr. Detta är en rödbrun lager på 6,5%, mycket blommig (lavender!) och fruktig (passionsfrukt?). Sen är det en annan sak att tjeckiskt öl utanför Tjeckien sällan serveras som jag vill ha det. På traditionella ölstugor där nere dras ölet upp med en kombination av vanligt lufttryck och kolsyretryck; resultatet blir ett öl med tätt tätt skum och ett minimum av bubblig kolsyra. Det där kan man inte få till med vanliga svenska anläggningar, men det går åtminstone att försöka efterlikna. Bäst är om ölet serveras i rymliga, vida glas där det tillåts skumma upp och skumma ur ordentligt (vilket sker om man slår det hårt i glasbotten). Eleganta glas på fot må vara eleganta, men det är svårare att få pilsnern att komma till sin rätt. Höll det måttet, då?
Absolut!
10° (med alkoholstyrka på 4,4% visar det sig) hade väldigt tydlig karaktär av smörkola. I mesta laget kanske, men jag gillar det. Ett par snäpp bättre var ändå 12°, i mycket fin balans mellan frukt och beska, malt och humle. Förföriskt.
14° hade jag aldrig provat förr. Detta är en rödbrun lager på 6,5%, mycket blommig (lavender!) och fruktig (passionsfrukt?).

Sen är det en annan sak att tjeckiskt öl utanför Tjeckien sällan serveras som jag vill ha det. På traditionella ölstugor där nere dras ölet upp med en kombination av vanligt lufttryck och kolsyretryck; resultatet blir ett öl med tätt tätt skum och ett minimum av bubblig kolsyra. Det där kan man inte få till med vanliga svenska anläggningar, men det går åtminstone att försöka efterlikna. Bäst är om ölet serveras i rymliga, vida glas där det tillåts skumma upp och skumma ur ordentligt (vilket sker om man slår det hårt i glasbotten). Eleganta glas på fot må vara eleganta, men det är svårare att få pilsnern att komma till sin rätt.

]]>