Malmö Brygghus introducerade igår månadens öl, en ordentligt humlad variant på sin American Pale Ale som heter XPA.

Se den gärna som ett utslag av den långsamt växande mottrend bland amerikanska bryggare att göra ordentligt humlade, gärna torrhumlade öl som ändå inte är särskilt starka; amerikanska India Pale Ales har ju tenderat att inte vara enbart humlebomber utan också alkoholbomber. Detta öl ligger på fem procent prick. Ölet är torrhumlat – jag gissar att det är med humlearten Chinook, men vad vet jag?

Håller man igen på maltmängden så blir kroppen givetvis mindre, men XPA är absolut inte vattnig eller endimensionell. Visst, humlen talar med högst röst men malten spelar med.

Den fruktiga och hartsiga doften som slår emot en direkt från det fyllda glaset är fantastisk, men allra bäst blir det i slutet när du bara har ett par klunkar kvar och du rullar runt ölet i glaset.

Ända sedan jag läste Roger Protz excellenta bok ”Classic Stout and Porter” – det var 1997, jag var i Dublin för att bevaka ESC och leta efter stans bästa Guinnesskran – har jag velat smaka något som heter Entire Butt.

Detta var en term som användes för att beskriva de öl i olika grader av mognad som blandades för att skapa den porter som var arbetarklassens dryck i London kring sekelskiftet 1700/1800. ”Three threads” var ett annat begrepp som beskrev samma porter; jag har ännu inte hittat ett öl som heter just så.

Men Entire Butt, det finns. Ett litet bryggeri i Shrewsbury, etablerat 1995, benämnt Salopian Brewery, gör en klassisk engelsk porter med det namnet. Den finns just nu på cask på Nya Bishops Arms, det vid Gustav Adolfs torg. Läs mer här.

Det är en fin och mjuk, ganska söt porter. Väldigt lättdrucken och maltig, med choklad, lakrits och kaffe (i den ordningen) som karakteristika. Jag tänker mig den som ett mellanting av en Mild ale och en söt porter eller milk stout.

Jag ber om ursäkt för min frånvaro här; den beror till stor del på att jag och min man sålt lägenheten i stadsmyllret köpt en ljuvlig liten 60-talsvilla. Vi har redan hunnit dränera, lägga om tak och få översvämning i källaren. Åh, dessa villalivets fröjder. Dessutom lagar vi mer och godare mat än någonsin.

Här kommer ett litet recept på saltade citroner, perfekta att ha i den svala matkällaren. När det inte är översvämning förstås.

Saltade citroner
8 citroner Tid: ca 10 minuter+ minst 5 dagar för lagring

Inlagd citron hittar du på välsorterade saluhallar och delikatessaffärer. Lite enklare är att salta in citronerna i klyftor eftersom det går snabbare.
Försök få tag på ekologiska citroner eftersom du ska äta skalet också. Fantastiskt gott att hacka ner i kalla gräddfilssåser till fisk. Använd gärna den salta lagen i marinader och dressingar.
8 små citroner
250 g salt
1. Skär citronerna i klyftor. Lägg ett par matskedar salt i botten på en väl rengjord glasburk på 1 ½ l. Lägg ner ett lager citronklyftor. Strö över ett par matskedar salt. Fortsätt varava salt och citron. Pressa till citronerna i varje lager så att det blir tätt packat i burken.
2. Ställ i kyl ca 5 dagar tills citronerna mjuknat och fått arom.

När gästade ni Vellinge Gästis senast?

Det krävs förstås en anledning. Den 11-12 februari finns en, eller kanske snarare ett femtiotal. Då arrangerar nämligen företaget TWC Dryckesutbildning – som är en leverantör – en ölfestival på värdshuset.

På plats finns öl ur leverantörens sortiment, mestadels danskt. Däribland arton från Amager Bryghus, nio från Det lille bryggeri och en handfull från Hornbeer. Dessutom öl från ett otyskt tyskt bryggeri som heter Brewbaker samt en utmärkt lager från tjeckiska Kout.

Öppet 17-22 på fredagen, 15-22 på lördagen. På lördag ska även öl från Stockeboda gårdsbryggeri finnas på plats.