Annons:
Far i hatten På tungan 12 maj 2016

Urquell ur trätunna!

Pilsner Urquell tappat direkt från en trätunna? Det hör till ovanligheterna.

Se därför till att pallra er till Far i hatten denna fredag – och se till att komma i tid. Exakt kl 18 slås pluggen ur det enda fatet, som rymmer 20 liter. För att så många som möjligt ska få en chans att smaka serveras 20 cl, så drick med andakt.

Och, ja: pilsnern är både opastöriserad och ofiltrerad.

Far i hatten På tungan 8 september 2015

Fat-ockupation i Malmö

Coronado i San Diego är ett av de bättre bryggerierna på amerikanska västkusten. Tillsammans med S:t Eriks bryggeri turnerar bryggarna i Sverige den här veckan, med tre strategiska stopp: Far i hatten i Malmö på fredag, Ölrepubliken i Göteborg på lördag, Eagle 1 i Stockholm på söndag.

Under devisen ”Tap Takeover” tar bryggarna, och deras svenska kollega Jessica Heidrich, baren i besittning. Ur pumparna rinner tio olika öl.

Från Coronado kommer Islanders IPA, 435 Pale Ale, Senor Saison, Stupid Stout och Idiot IPA.

Ur S:t Eriks sortiment serveras Oktober Helles, Capital IPA, Peach IPL och Single Hop Unfiltered.

Dessutom finns en sambrygd: Pomegranate IPA, med granatäpplen.

Far i hatten På tungan 19 juli 2013

Veteöl på polska

De flesta vet att Chopin var polack. Inte lika många vet att bière blanche är ett polskt öl…

… men kanske bara ett. Öltypen är belgisk, men igår ramlade jag oväntat på en polsk tolkning av bière blanche eller witbier — som är den flamländska och vanligare benämningen. Den var helt okej. Jag hittade den på Fregatten, vid Värnhemstorget.

Bryggeriet är Namyslow Browar, som ligger nära tyska gränsen och som annars mest gör lager. Deras Zamkowe är väldigt bra för att vara polsk, medan deras pils är välbryggd men på tok för stark för sin typ (6,0%).

Witbieren Namyslow biale pszeniczne piwo (som helt enkelt betyder vit veteöl) är mer stilenlig: en femprocentig, halmgul, lätt grumlig witbier som på belgiskt vis bryggts med både mältat och omältat vete och smaksatts med koriander och skalet från curacao-apelsiner. Ingen sensation, men en läskande sommaröl som jag borde ha beställt två av (istället gick jag över till den där starka pilsnern).

Även i pilsnerns hemland, Tjeckien, har witbier kommit på modet. Självaste Urquellkoncernen brygger sedan halvannat år en witbier som heter Fénix och är helt okej. Men den bästa witbier jag hittat på tjeckisk mark kommer från klosterbryggeriet i Brevnov, i Prags västra utkanter. Ett fylligare veteöl med fint tuggmotstånd och rejält med koriander. Världsklass.

Det kan jag tyvärr inte säga om Staropramens veteöl, en lager som introducerades för två år sedan och nu också finns på export. Nya Tröls i Malmö hade den häromveckan. Äpplen och koriander har använts för att smaksätta.

Den bayerska typen av veteöl, som alltjämt är den vanligaste, har faktiskt sitt ursprung i Böhmen, men traditionen dog ut. I slutet av 90-talet försökte Gambrinus återlansera den, men de var för tidigt ute (och ölet var inte särskilt lyckat, det smakade för mycket tuggummi). En del tjeckiska mikrobryggerier har i periferin serverat ganska fina hefe weizen under femton år, men det krävdes en insats från det stora Náchodbryggeriet Primátor för att öltypen skulle få renässans. Deras veteöl håller bayersk klass.

Den har jag aldrig sett i Sverige, däremot finns Cerna Hora-bryggeriets Velen på Far i hatten i Malmö. Påminner om flytande apelsinmarmelad, milt sötbesk, inte helt fel.

Far i hatten På tungan 24 april 2013

Otec v klobouku

Far i hatten öppnar på nytt imorgon kväll (torsdag). Kl 22 slås portarna upp. För den som allra helst rullar tjeckisk hatt är detta alldeles särskilt goda nyheter. På fat denna kväll finns fyra fina tjeckiska öl från ett par av landets piggaste bryggerier. Dels Kout 12° från Kout na Sumave, ett medelstort bryggeri i sydvästra Böhmen, dels tre öl från det pyttelilla ekologiska bryggeriet i skrotupplagskvarteren i Beroun. Zlaty Kun är standardölet, en ljus lager med stamvörtstyrka 11° (tänk mellanöl). Den mörka 11° är torr för sin typ. Medovy Medved är honungslager, smakar som en bättre honungskaka i flytande form.

Vi får väl se hur länge faten räcker och hur mycket som finns på sortimentet till vardags. Men utsikterna är goda; en av de nya ägarna, Martin Axén, är också delägare i en importfirma som riktar in sig på tjeckiska kvalitetsöl från mindre bryggare.

Utöver dessa fyra fatöl ska det finnas fem eller sex flasköl. Roligast? Jämnt skägg mellan Sotaren från Eggenberg (Svíhak) — en mörk lager med rökt malt, som brukar vara ett av mina bordssällskap när jag vintertid är i Česky Krumlov — och Kocour Samuraj, som är en välbalanserad tjeckisk IPA med sansad alkoholstyrka (runt fem procent) från en hipp bryggare i norra Böhmen.

Men missa inte heller Hubertus från Kácov (osäker på om det är den svaga 10°, folköl, eller den starkare 12°) som är ett finfint sommaröl. Det är för övrigt också Velen, ett okonventionellt veteöl från Černa Hora i Mähren. Övriga öl är Klaster, som synts i flera malmöitiska ölbarer det senaste året, samt Otakar som är en 11° ljus från Poličce (som inte har med lagens väktare att göra).

Far i hatten På tungan 3 juli 2012

Ett hörn av en annan verklighet

Kout Na Sumave är en by i Sumava-regionen i västra Tjeckien, ett ortnamn som på nästan ren svenska betyder Ett hörn av Böhmerwald.

Öl från detta hörn skvalpar ibland över och dyker upp i Plzen, Klatovy, Prag, Olomouc och … Malmö, för att nämna de platser där jag njutit av det. Sedan några dagar är denna tjeckiska kvalitetslager tillbaka i stan, fast i ett starkare utförande än den som i vintras fanns på Grand och Brogatan — det rör sig om en 12° istället för 10°, en upptrappning från cirka 4,0 till nära 5,0 volymprocent. 12:an är rundare och mer komplex, inte lika präglad av diacetyl.

Leverantören hade problem med själva faten, vilket väl egentligen mest gav krögarna problem – det skummade väldigt mycket om ölet. Men detta ska vara fixat nu, en ny typ av fat har införskaffats som är lättare att hantera. Ni hittar Kout sedan förra veckan på På Besök. Den ska dessutom vara inkopplad på Far i hatten och sägs stå på kö i kylrummet på Grand.

Far i hatten På tungan 10 juni 2011

Tippa öl i Malmö

Entusiasterna bakom ölsällskapet Malte arrangerar för fjärde gången en öltipsrunda i Malmö. Imorgon, lördag, är det dags.

Konceptet är enkelt: promenera mellan elva ölkrogar, från Möllevången till hamnen, och blindtesta en öl på varje ställe. Du får 15 cl i glaset och tre alternativ att välja mellan/gissa på. Den som gissat flest rätt vinner.

Sedan förra året har ett par krogar tillkommit: dels Far i hatten i Folkets park, dels Bishops Arms vid Gustav Adolfs torg. Bägge har förgyllt öltillvaron i stan det senaste året (och bidragit till att jag numera inte är stammis någonstans, vi lever med lyxen att det finns massor av bra ställen att dricka kvalitetsöl i stan; ska man frekventera ett dussin krogar blir det långt mellan besöken) och motiverar väl sin plats på promenadkartan. Jag saknar bara Malmö brygghus (men det kanske hade varit för lätt att gissa ifall man får tre vitt skilda öltyper), Pickwick och Operagrillen.

Övriga som deltar är Bullen, Metro, Green Lion, gamla Bishops, Paddys, På Besök, Brogatan, Tempo och Nya Tröls. Läs mer här.

Far i hatten På tungan 29 april 2011

De 19 på plats i Malmö

Mikkellers 19 olika single hop IPA finns från och med idag i Malmö. De serveras allihop på stans båda Bishops Arms.

Samt på Far i hatten och På besök.

Far i hatten På tungan 15 november 2010

Julölen släpps idag

Från och med idag ska 42 olika julöl finnas på Systembolaget. Det är den vanliga och inbjudande blandningen av åldriga traditioner och moderna alternativ.

Jag är alldeles särskilt nyfiken på Flying Dogs vinter-ale, Midvinternattens mörker (en ordentligt julkryddad ale som i förra årets premiärbrygd var fin), Spendrupsbryggeriets nya Julspecial, Mohawks Blizzard Imperial Porter och en isländsk sak som heter Jólabjór.

Redan i helgen drack jag Sigtunas Merry Christmas, eftersom Far i hatten i Folkets park har den. En välkryddad, mustig och ganska mäktig fast inte överdriven sak. Kryddad med pomerans, vanilj, kryddnejlika och inte minst stjärnanis. Gott.

Far i hatten På tungan 2 november 2010

Här var’e blommor i farsans hatt

Malmö, söndag. Tomt i kylskåpet … men det gör inget, lunch kan man ju äta ute.

Trodde jag. Men Malmö har blivit studenternas hemvist (och mest vunnit på det), och på schemat för söndagar står tydligen en lååång sovmorgon följd av det som på modern svenska heter brunch. Vilket innebär en evighetssittning med buffé.

Att hitta en vanlig lunch är däremot svårare, i alla fall på de ställen jag kan tänka mig att gå till. Så efter att ha vänt på ett par-tre krogar når jag Far i hatten i Folkets park… som även de har brunch och enbart brunch.

Men tre ögonkast får mig att stanna kvar.

Det första på klockan. Det andra på den vegetariska buffén (som visade sig ännu bättre än den såg ut). Det tredje på flaskhyllan, där godsaker från Mikkeller och Sigtuna fått sällskap av två öl från Ayinger i Bayern. Det är helt fel säsong för det – förvisso är även Far i hatten, trots renoveringar, på charmigt vis out of time – men jag köpte en Ayinger ur-Weisse, eftersom det är bland det bästa i veteölsväg man kan få tag i någonstans.

På etiketten står det ”dunkles”, vilket är missvisande; detta är en bara ovanligt maltig och något lite mer rostad weissbier av klassiskt snitt, med massor av höstäpplen i smaken.

Senaste kommentarer

Sidor