Annons:
Hornbeer På tungan 9 december 2012 • Uppdaterad 11 december 2012

En ny värld på Möllevången

Öl- och matkrogen Söder om Småland öppnade i förrgår, på en adress söder om Möllevångstorget – lokalen bredvid Azalee, på Claesgatan. Läs mer här och här.

Det är en för området rätt otypisk krog. Ljus och luftig, stilren och snygg. I genren ”pub med höga ambitioner i ölsortimentet” är den ännu mindre typisk. Glöm de belamrade pubarna i traditionellt brittisk stil, bered er snarare på något som ser ut som en sushibar eller ett italienskt kafé: stora fönster ut mot gatan, utan skymmande gardiner eller frostat glas; pallar och stolar med raka linjer. Inga blaffiga reklamskyltar eller glas med logotyper.

Fast fullt så spartansk som Mikkeller Bar är inte Söder om Småland, här finns utrymme för en del leklust. Som de där spetsade timmerstockarna i taket, som ser ut som orgelpipor. Eller de hängande lampskärmarna i trä, som visserligen ser ut som go go-burar för dansande råttor men vid närmare inspektion visar sig vara ombyggda flasklådor av gammalt snitt.

 

Så långt om den yttre skönheten. Nu: några ord om inre skönhet.

Det finns tio ölpumpar, allihop avsatta för mindre bryggerier. Igår fanns några pumpar med öl från hippa danska Hornbeer vid sidan om klassiker från Mikkeller och Dugges aktuella säsongsöl Easy Christmas och annat. Jag drack en julehumle, som var trevlig. Jag drack också en strålande, chokladnära sexprocentig sak … som jag redan glömt namnet på. Glasen är små (eleganta vinglas) vilket uppmuntrar gästerna att testa det oprövade.

Det finns också ett exklusivt flasksortiment, med öl från lokala South Plains och flera varianter från Brekeriet – det lilla nystartade bryggeriet i Göingebygden (rättelse! Det ligger i Djurslöv, Staffanstorps kommun), som bisarrt nog låter samtliga sina öl jäsa med brettanomycer. Jag testade äntligen deras saison. En trevlig upplevelse och en djärv saison, även om jag tyckte det var lite väl mycket yllekofta eller hårig getost för min smak (mind you, jag älskar hårig getost).

Minst lika fascinerande var flaskan med Brettlehem, som såvitt jag vet är det förstfödda utfallet av tvåenigheten brettanomycer och klassiskt kryddat julöl. I doften är nejlikan markant, men ta en klunk och du blir kvitt alla tankar på söta pepparkakor som sägs göra dig snäll (och loj). Jästen ger detta julöl en stram ton och ger maltsötman ett rejält mothugg.

Man kan tänka sig att flasksortimentet är hyfsat fast (även om säsongsölen är just vad de heter), men i pumparna blir det ordentlig rotation. Söder om Småland är alltså en värld där det finns mycket att upptäcka framöver.

Hornbeer På tungan 14 maj 2012

Hornbeer årets danska bryggeri

Hornbeer har röstats fram till årets danska bryggeri. Röstat har medlemmarna i konsumentorganisationen Danske Ølentusiaster gjort. Resultatet tillkännagavs i samband med helgens festival i Valby.

Det fanns 136 bryggerier att rösta på, det är en nätt liten siffra. Hornbeer fick nära 18 procent av rösterna, att jämföra med tvåan Midtfyn som fick 11. På placeringarna därefter hamnade Fanø, Mikkeller och Amager.

Ölen från Hornbeer är ganska lätta att leta upp i Köpenhamn. Flest hittar man nog fortfarande i butikerna  Fish & Beer, Barleywine och Ølbutikken, samt på krogarna Ørsted Ølbar, Plan B, Café Langebro och Ølbaren.

I Sverige dyker ölen upp då och då i det tillfälliga sortimentet. Green Lion och Bishops är bästa tips i krogvärlden.

Hornbeer På tungan 6 september 2011

Det danska mörkret

Thisted Limfjordsporter är en rätt obskyr klassiker, från ett av de äldre danska bryggerierna — Thisted fyller 110 nästa år.

Länge var detta den enda danska porter eller stout som verkliga fundamentalister erkände. Till skillnad från utmärkta imperial stouts från Carlsberg och Wiibroe (den första heter numera Carl’s Porter, den sistnämnda tillverkas inte längre) är detta en överjäst porter. Traditionell, och fullt konkurrensmässig även när vi tar in de brittiska konkurrenterna. Limfjordsporter är en kraftigt maltig porter, men inte alltför söt eftersom sötman balanseras av rök och ordentlig beska. Den drar åt lakrits, men ännu mer åt riktigt torr choklad.

Systembolaget har den sedan några dagar i det tillfälliga sortimentet. Priset är bra för en så dryg porter: 23:90 för 33 cl. Stark är den också, 7,9 procent, men inte spritig.

Samma bryggeri har just lanserat en annan överjäst och svart starking: Thisted Black Ale på 8,2 procent som är än mer udda och lika god. Under lagringen har bryggaren experimenterat med lavastenar som sänkts ner i ölet för att hjälpa upp karamelliseringen. Märkligt … men det funkar för mig.

Ölet är brunsvart, med väldigt krämigt brunt skum som får sejdeln att se ut som en perfekt serverad espresso i jätteformat. Den hårt rostade malten är som bitter kakao och lite grann av torra örter. I munnen en karamellton, som förvånar. Mycket efterbeska. Lakrits, visst. Vaniljstång (även i doft). Kaffe. Väldigt gott. Amerikansk humle slår igenom, med viss möda.

Det finns mer på hyllorna för tillfälliga nyheter. Men en av dem avstår jag mer än gärna från. Detta är Amagers Colo Coff Imperial kaffeporter, en tolvprocentig superstarking som mognat på bourbonfat.

Mörkbrunt med bra crema, gott så. Men i munnen smakar det tyvärr precis som namnet antyder: söt kola och kaffe, i kombi med den där whiskeytunnan. Sprit och godis, jag hällde ut efter två försiktiga sippar. Men har du 116 kr över och vägarna för Hansacompagniet så kan en flaska bli din.

Desto mer lyckad är Hornbeers Fundamental Blackhorn, en imperial stout som stått på nyhetshyllorna sedan augusti. Svart/mörkbrun med tätt brunt skum. Maltig smak av choklad och nymalt kaffe och diskret ton av honung (som tillsatts). En behaglig munfull; eldig eftersmak, utan att det blir spritigt. Honungen ger karaktär, mildrar rökigheten, utan att bli huvudsaken.

Flaskan är stor, men väl tillsluten går den att spara för påtår i ett par dagar.

Hornbeer På tungan 21 mars 2011

Illegalt öl bäst

Ölet som i helgen utsågs till 2010 års bästa ölnyhet är fint som snus, tycker konsumentföreningen Danske Ølentusiaster. Inte enbart är det fint som snus, delvis är det snus.

Och däri ligger förstås också ett problem. Danska livsmedelsverket, Fødevarestyrelsen, vill inte acceptera tobak eller nikotin i livsmedel. Därför får Midtfyns Bryghus inte sälja mer av sin vinnarbrygd Fisherman’s Ale Rough Snuff. Det är förbjudet.

Danske Ølentusiaster har sedan 1999 utsett Årets ölnyhet och sedan 2003 Årets bryggeri – i år vann Hornbeer den senare utmärkelsen. Nyheterna har under 2010 varit många; 590 tävlingsbidrag hade skickats in. Snusölet, som framställts av gästbryggaren Eric Nielsen, vann med ovanligt stor marginal och fick 22,3 procent av föreningens röster.

Rough Snuff är en mörk stark ale av belgisk typ på 9,5%. Utöver sju sorters malt är det bryggt med blåstång, kandisocker, sirap och diverse kryddor. Samt snus.

Ølentusiasterna har vid senare års omröstningar fallit för tämligen extrema och alkoholstarka experimentöl. 2009 års ölnyhet var Chili Tripel, också den från Midtfyns bryghus. År 2008 segrade Caribbean Rumstout från Hornbeer.

Hornbeer fick förra gången dela på segern i klassen Årets bryggeri med Mikkeller. Den här gången står bryggeriet ensamt på prispallen.

Hornbeer På tungan 1 februari 2011

Ölfestival i Vellinge

När gästade ni Vellinge Gästis senast?

Det krävs förstås en anledning. Den 11-12 februari finns en, eller kanske snarare ett femtiotal. Då arrangerar nämligen företaget TWC Dryckesutbildning – som är en leverantör – en ölfestival på värdshuset.

På plats finns öl ur leverantörens sortiment, mestadels danskt. Däribland arton från Amager Bryghus, nio från Det lille bryggeri och en handfull från Hornbeer. Dessutom öl från ett otyskt tyskt bryggeri som heter Brewbaker samt en utmärkt lager från tjeckiska Kout.

Öppet 17-22 på fredagen, 15-22 på lördagen. På lördag ska även öl från Stockeboda gårdsbryggeri finnas på plats.

Hornbeer På tungan 22 mars 2010

Årets nyhet: Chili Tripel

Konsumentföreningen Danske Ølentusiaster har röstat fram 2009 års danska ölnyhet. Vinnare bland 604 konkurrenter blev Midtfyns Chili Tripel, enkelt uttryckt en stark belgisk ale av klostertyp som kryddats med chili.

En tripel är i regel ljus och örtig; just denna är snarare kopparfärgad och drar åt bananhållet innan den eldiga kryddigheten slår till ganska sent. Jag har provat den som måltidsdryck (minns inte vad jag åt), den funkar bäst som sådan.

En kuriositet? Naturligtvis, det ska finnas rum för sådana också.

Midtfyn har fått utmärkelsen en gång tidigare, året var 2007 och ölet ifråga var den utmärkta Imperial stout.

Det tävlades också i kategorin Årets bryggeri. Det blev oavgjort mellan Mikkeller (som fick utmärkelsen även 2008 och 2006) och det nyare Hornbeer – vars Caribbean Rumstout år 2008 röstades fram som årets bästa nyhet.

Hornbeer På tungan 14 november 2009 • Uppdaterad 15 november 2009

Jule-IPA hos Biskopen

En av de tre bästa julebryg jag hittade när Ølentusiasterna förra torsdagen arrangerade ØJ-dagen på några ölkrogar i Köpenhamn var Jule-IPA från Beer Here, det vill säga från bryggaren Christian Skovdal Andersen som var en av de båda männen som drev Ølfabrikken innan Gourmetbryggeriet köpte upp bryggeriet och införde sitt storskaliga industritänkande.

Så julig är den kanske inte, denna torra IPA med inslag av timjan och satsumas och grapekärnor och massor av humle, men det är gott. Just nu finns ölet faktiskt på fat på Bishops Arms i Malmö.

Där finns också två intressanta cask ales: Bad Elf från Ridgeway (en golden ale med skojig etikett) och Christianshavn pale ale från utmärkta Amager bryghus. Denna pale ale är fin till vardags, men nu finns den alltså – för första gången – tappad i opastöriserat skick.

Själv hann jag bara med en öl igår kväll. Det blev en annan dansk: Hornbeer Mørk hvede: en ovanligt maltig tagning av bayersk dunkel weizen. Rostad ton, en del choklad och rök, lite lite banan. Gott, om än ingen smaksensation – men det ska inte den typen vara heller.

Senaste kommentarer

Sidor