Annons:
IPA På tungan 17 september 2015

En pint te, tack!

Te? Egentligen dricker jag inte sånt, blir bara illamående. Men i rätt sammanhang blir det rätt.

Rätt sammanhang? Kan bara vara Marble Brewerys och Emelisses gemensamma Earl Grey IPA. Jag hittade den på Systembolaget vid Värnhem häromdagen (en liten sändning, skynda dit eller hitta den på systembolaget.se).

Detta är en välbalanserad och spännande IPA, där bryggarna tillsatt Earl Grey-te under jäsningen. Inslaget av te märks, men inte alltför mycket. Det finns en liten läder/tannin-ton i doften, vilken växer sig stark i eftersmaken. Den balanseras främst av citrustonen i humlen (citron och te går ju bra ihop), men givetvis också av malten.

Marble är en av anledningarna till att jag i flera år velat åka till Manchester: Marble Brewery är en centralt belägen bryggeripub som ser hur trevlig ut som helst. Bra urval av öl (flera av dem är prisbelönta), med tonvikt på traditionellt engelskt hantverksbryggande – vilket bland annat innebär att alkoholstyrkan hålls på mattan.

Just Earl Grey IPA går i taket, den når 6,8% – ”The strong brew” står det följaktligen på etiketten – men flera av ölen ligger kring 4,0 eller under. Men visst, de är inte främmande för barley wines eller ipor heller.

Emelisse är ett av de bästa bryggerierna i världens bästa obesjungna ölnation: den nederländska.

IPA På tungan 2 december 2013

15 Minutes of Flame

Bästa tillskottet i öl-Malmö i år? Det heter 15 Minutes of Flame och är en läcker men sansad IPA, en kommersiell premiärbrygd från Chad Patton som är en kemist från Australien som bott i Malmö i fyra år.

Jag stötte på honom och hans öl för första gången vid hembryggarfestivalen i Limhamn förra året. I ett blogginlägg dagen därpå skrev jag bland annat så här:

Jag hittade många favoriter. Allra mest imponerades jag av den för festivalen otypiska ”Acronym Ale”, skapad av en australisk immigrant som heter Chad Paton. Detta var en väldigt mjuk, nästan silkeslen single hop ale (Amarillo) som var frapperande ren i smaken men ändå smakrik. Alkoholstyrka på 5,0%. Den hade jag gärna druckit en pint av.

Samme Chad Paton serverade en ”Paton Pacific Porter”, där han haft ambitionen att få fram den rika smaken av en imperial porter men undvika den alkoholtunga eldigheten. Det lyckades han med. Doften är som från en mättad, komplex imperial stout eller porter men med en förvånansvärt lätt kropp. Den påminde mig om en gammal chefredaktörs devis: ”Mer är inte bättre. Bättre är bättre”. Alkoholen mätte 6,5%.

Chad Paton har vidareutvecklat sin pale ale och bryggt i en större, men fortfarande liten anläggning — i Danmark, om jag förstått saken rätt. Som så många andra bryggare hyser han in sig på etablerade bryggerier, som ”gypsy brewer” eller fantombryggare. Kärt fenomen har många namn.

Resultatet är denna IPA á 5,5 volymprocent. Namnet kommer av humlingsmetoden, så kallad late hopping. Normalt sett humlar man vid ett par eller tre tillfällen; standardförfarandet är att lägga i bitterhumle tidigt i koket och att använda en mer aromatisk humle i ett senare stadium. Chad Paton humlar sin IPA bara en gång, och i högst femton minuter. Amarillo, Chinook och Simcoe är de humlesorter som använts, allihop amerikanska.

Utfallet är en maltmjukt smeksam och skummande ale med fantastisk humlearom. Mycket fruktig: tänk mango, lite ananas och den bittersöta smaken från det vita på apelsinskalen. Sant förförisk och alldeles ren från stökiga bismaker.

IPA På tungan 17 november 2013

Den tallen dog inte förgäves

Det hade varit en blåsig och regnig natt, så barren låg fuktiga på marken i Bulltoftaskogen. Doften fick mig att tänka på IPA med amerikansk humle.

Vad jag då inte visste, i måndags, var att Mikkeller veckan före hade lanserat en IPA som bryggts med tallbarr. Den heter Hoppy (Happy) Lovin’ Christmas och har utöver humle kryddats med ingefära. Den finns inte på Systembolaget, däremot rinner den för närvarande i en av kranarna på Bishops Arms vid Gustav Adolfs torg.

Det är ett alldeles fantastiskt öl. Inte särskilt jultypiskt och egentligen inte heller IPA-typiskt. Det är mer säreget och intressantare än så — faktiskt är etiketten direkt missvisande.

Detta är en ljust bärnstensfärgad ale med rejält och kompakt skum. Den doftar verkligen av ingefäran, som hänger med hela vägen till en fin eftersmak. Mycket frukt — ananas, mandariner — och en fin balans mellan fruktsötma och beska (och en lätt syrlighet). Halvfyllig munkänsla. Lite oljig, vilket antagligen kommer av både tallbarren och humlen. Ganska stark — 7,8% — men den håller för att sitta och smutta på länge.

IPA På tungan 20 mars 2013

Mer wildeman än tam

In de Wildeman är stans bästa öllokal. Dessvärre är stan Amsterdam. Men en liten del av Amsterdam finns just nu i Malmö. In de Wildeman Farmhouse IPA, som bryggs av amerikanska Flying Dog och skapades för Wildemans 25-årsjubileum, rinner för tillfället i gästpumpen på nyöppnade Restaurang Myteri på Skomakaregatan i Malmö.

Det är en IPA, alltså? Ja, bland annat. Men lägg snarare betoningen på ordet Farmhouse, som är den amerikaniserade beteckningen för Saison. Ölet har bryggts med saisonjäst och har därför jordiga, pepparkryddiga och lätt blommiga toner jämte humlen (som är den friska, elegant citrusaktiga Citra). En alldeles utmärkt hybrid. Rätt stark — 7,5% — men inte tung och absolut inte spritig.

I krogens ordinarie fatsortiment finns tjeckiska Jezek, som är helt ok. På flaska finns en USA-influerad pale ale från Camden Town Brewery: lätt kropp, stora givor humle, alkoholstyrka på 4,0. Duger gott.

IPA På tungan 16 mars 2013

Gott hopp för en Hop-Man

Malmö Brygghus gör inte många fel nuförtiden. Den IPA de för närvarande har i pumparna, med namnet Hop-Man, är en intressant variant på detta annars lite enahanda tema. Humledrycken Hop-Man har matchande sötma, som från tropisk frukt, som ger en härligt mjuk och nästan oljig munkänsla. Inslag av gräs och klementiner, vid sidan om dn stiltypiska tallbarren och grapefrukten. Alkoholhalt på 7,8%.

Men jag gillar också den tillfälliga Red Ruby Soho, en svagare sak à 4,6 %,  som torrhumlats med Columbus och drar lika mycket åt persika som åt tallskogen. Mer amerikansk än irländsk red ale, men det framgick ju redan av namnet.

IPA På tungan 21 oktober 2012

Intryck från hembryggarfestivalen

Mångfald, nyfikenhet, hantverkskunnande. Med ett tjugotal bryggare på plats blev Malmö hembryggarfestival en fin upplevelse i Limhamns Folkets Hus på lördagen.

På hembryggarvis gick många deltagare in för smakrika, ibland extrema öltyper. Mindre hembryggarmässig var kvaliteten på det som visades upp – nivån var överraskande hög.

Jag hittade många favoriter. Allra mest imponerades jag av den för festivalen otypiska ”Acronym Ale”, skapad av en australisk immigrant som heter Chad Paton. Detta var en väldigt mjuk, nästan silkeslen single hop ale (Amarillo) som var frapperande ren i smaken men ändå smakrik. Alkoholstyrka på 5,0%. Den hade jag gärna druckit en pint av.

Samme Chad Paton serverade en ”Paton Pacific Porter”, där han haft ambitionen att få fram den rika smaken av en imperial porter men undvika den alkoholtunga eldigheten. Det lyckades han med. Doften är som från en mättad, komplex imperial stout eller porter men med en förvånansvärt lätt kropp. Den påminde mig om en gammal chefredaktörs devis: ”Mer är inte bättre. Bättre är bättre”. Alkoholen mätte 6,5%.

Till de största smakupplevelserna hörde en IPA med namnet ”Caiman Blues”, av Bryggare Bergström. En utsökt humlekomposition — den friska Citra ihop med profilerade Nelson Sauvin, amerikanska nyklassikern Cascade och engelska ädelhumlen Fuggles — som spretar alldeles lagom. 6,2 %.

Mycket förtjust blev jag också i den weizenbock som hette Brunator och som, typiskt nog, skapats av två tyska bryggare: Tobias Stegk & Holger Krawczyk. En läckert fruktig vetebock med fin balans mellan veteölets karakteristika och den större maltigheten som hör till typen. 6,7%.

Saison är på frammarsch, och det fanns tre exempel även här. Jag hann inte prova allt, men smakade den som fått namnet What Saison? och som Brasserie Vellanche beskrev som en höst-saison. Kryddat med ingefära och apelsin, lagrat på olivkärnor (!). Alkoholhalt 7,0%. Ölet var stilenligt funky och jordigt, med en tilltagande och tilltalande smak av ingefära.

Två lakritsporter fanns på plats. Trea i tävlingen — ja, deltagarna fick med vars tre röster rösta fram sina favoriter — kom en mycket distinkt lakritsporter à 6,0% från Seven Brewers. Jag uppskattar konsekvensen och tydligheten — eftersmaken är nästan ren lakrits — men en personlig favorit blev den inte. Smaksak, jag är ingen godismänniska. Däremot knockades jag av den ”Heksebryg Blackout” à 7,5% som var Køkkenöls lakritsporter (och som fick 102 poäng, mot Seven Brewers som fick 103). Smaksatt med persisk lakritsrot, som jag egentligen inte vet något om, som verkar vara lite örtigare. I vilket fall: lakritssmaken var mer inbäddad, mer som ett komplement till malten och den ordentliga amerikanska humlebeskan från Chinook.

Vem vann, då? Vilken öl blev 2012 års hembrygd, som under nästa år ska bryggas på Malmö brygghus och levereras till krogen På Besök och till Malmös bägge Bishops Arms?

Jag hade hoppats på något nytt. En saison kanske, de är som sagt på frammarsch och förtjänar en bredare publik. Gärna weizenbocken. En välbryggd ”vanlig” ale, kanske. Något med rena smaker och sansad alkoholstyrka.

Så blev det inte. Alkoholen vann.

Vinnarölen blev precis som förra året en kraftig imperial porter/stout. ”Else if imperial stout 2.0” är en tuff variant på 9,5%. Inte helt ren i doften och för ensidigt söt i eftersmaken, tycker jag – trots att den uppges nå 92 IBU (International Bitter Units). Bryggaren heter Hannes Gruber och agerar under namnet Nerdbrewing.

Jag är lite less på dessa öl som man i princip bara kan smaka men inte dricka. Jag är också lite mätt på det amerikanska. Därför, om inte annat, var det kul att Rolf Nilsson och hans nystartade Sibbarps Husbryggeri kom tvåa i tävlingen med en Råg-IPA i engelsk/amerikansk stil – bitterhumlad med engelska Challenger, aromhumlad med amerikanska Amarillo och Citra; självkritiskt sade bryggaren att han tagit för mycket av den söta Amarillon, och jag ger honom rätt — som var mycket trevlig.

Hedersomnämnande också till Anders And Ale som gjorde en pepparkryddad Autumn Red, till Brewbros Xtra Alt som hade den rätta malt/jästiga altbier-doften (men för mycket alkohol för att vara stilenlig; inte för intet hette den Xtra), till Kapusta Brewing vars saison Elder Berry’s Farmhouse Ale (med fläder, blodapelsinskal, rosépeppar) var intressant, till Hampus Brewing vars eklagrade old ale The Old Bare Knuckle Tango var en fin balansakt, samt till professionella köksbryggaren Alan Dougan från Operagrillen som gjorde inte bara en fin baltisk porter, ”Lett-öl”, utan också – utom tävlan – en cider som smakade vad cider ska smaka: riktiga äpplen.

IPA På tungan 27 februari 2012

IPA-festival på Green Lion

Puben Green Lion i Malmö lockar med IPA-festival, med start idag (måndag). Spännvidden i sortimentet är stor, kvalitén skiftande — vad kan väl mäta sig med balansmästerverket Hoptimizer från danska Black Rooster?

Det skulle vara Sierra Nevada Torpedo Extra IPA. Den ska också finnas i en av pumparna. Liksom Mikkellers allra tuffaste Single hop IPA, den med Nelson Sauvin.

Alla dessa är starka och ganska krävande saker. En helt annan sorts IPA är den som engelska Fuller’s kallar Bengal Lancer (och som är överlägsen den IPA som Fullers placerat på Systembolaget). Detta är en IPA man kan dricka fler av och ändå gå till jobbet dagen därpå.

Intressant nog finns också Lundabryggeriets Djingis, som bryggeriet valt att kalla ”Indie” eftersom den inte är helt genretypisk.

I sortimentet finns också den menlösa och inte helt fräscha Twisted Thistle IPA, som är en skotsk variant.

IPA På tungan 27 februari 2012

Lyckade IPA på Brygghuset

IT-IPA är namnet på Månadens öl på Malmö Brygghus: en fruktig och för typen IPA en inte särskilt besk historia. Påminde mig mest om flytande marmelad (apelsin/aprikos), med hög hinkbarhet för att vara en IPA. Alkholstyrka på 6,6.

Men om det verkligen är beskan du vill åt ska du satsa på februari månads månadsöl, som åtminstone i lördags fanns kvar i pumparna. Och som under mars lanseras på tre Systembolag i Malmö (Triangeln, Hansa, Mobilia). Även detta var en IPA, en extremtorr och välhumlad sak som heter Beerson IPA och som påminner mig om varför känsliga människor brukar sockra grapefrukt innan de sätter skeden i den. Väldigt amerikansk, väldigt mycket, väldigt gott även i längden. Men visst: balansen i IT-varianten var ju lite bättre.

IPA På tungan 17 september 2011 • Uppdaterad 19 september 2011

Hello, I must be going

Öl med hjortron? Ingen dum idé alls. Belgiska Cantillon gjorde för åtta-tio år sedan en lambic smaksatt med norrländska hjortron, en rar brygd på alla sätt och vis.

Nu har skotska Brewdog med bistånd från en svensk bryggare gjort en double india pale ale smaksatt med hjortron, exklusivt för den svenska marknaden. Hello, My Name Is Ingrid stod det på etiketten (fyndigt? fånigt?). En omgång flaskor ska ha setts på Systembolaget tidigt i somras — de försvann innan jag hann säga hej.

Men den starka, extremhumlade brygden har också tappats på några fat. Kl 15 imorgon, söndag, öppnas det fat som hittat till Bishops Arms på Gustav Adolfs torg. Det skulle förvåna mig om en enda droppe finns kvar kl 16.

—-

TILLÄGG 19/9

Vi trodde det var slut, det är det inte. Bishops har ytterligare tre fat av godsakerna.

IPA På tungan 16 september 2011

Excesser på På Besök

På Besök, den lilla krogen på Nobelvägen i Malmö, har för tillfället Amager Rated XxX i en av hanarna. Detta är en extremhumlad dubbel IPA, med inte mindre än tjugo sorters humle. Stark är den också, som sig bör; den mäter nio volymprocent.

Den har jag inte smakat, så jag borde väl ta mig dit innan ni druckit ur fatet. Däremot har jag provat, och gillat, den Raasted Festival IPA som också finns i en av pumparna. Den är lite mer sansad, men ändå kraftig och bestämd i karaktären. En förhållandevis söt IPA, med drag av både aprikos och ananas, men också med den obligatoriska torrbeska tonen som från grapefruktkärnor. Ligger på 7,5 procent.

Senaste kommentarer

Sidor