Blev av med mobben hos tandläkaren i förra veckan och misstänkte genast mina medmänniskor för brott mot sjunde budet. I själva verket bröt jag därmed själv mot ett eller annat kärleksbud, ty det visade sig att tingesten rasat ner i en kavitet i tandläkarstolen. Mobben strålar som aldrig tillförne i min ficka. Man kan dock undra över stolhygienen på kliniken; mobben dök upp först efter en dryg vecka.
Ramla ner i hål gör också vin, slog det mig vid en provning som jag ledde häromdagen. Ämnet var Rhône och jag kan konstatera även en solid producent som E Guigal stundom trillar i hål. Crozes-Hermitage brukar sällan få mig att hoppa av upphetsning, men normalt brukar Guigals Crozes vara anständig. Det var inte 2006:an. Tunn och uttryckslös, lite snipig och med charkuteritoner mest minnande om misslyckade isterband; 169 spänn för blasket är ett opris. I crozes-utbudet på Bolaget är det Delas 2007:a Les Launes som är vinnaren, tre tior billigare dessutom.
Tänk då vilken härlig mineralitet och spänst ett vin från Saint Joseph på motsatta västra sidan kan ha. 2006 Saint Joseph (2208, 159 kr) från de fyra vinmakarna i samarbetet Les Vins de Vienne har en ren fin syrahkaraktär som närmar sig Côte-Rôties med exakt konturerade mineraler, en vink av en rökt fårfiol och viol och ett stråk timjan i näsan; i munnen fin balans, nätt och jämnt mogna björnbär, lätt smörighet, vänskapliga tanniner och en längd som varar en roddtur tur och retur över floden.
Efter sådan dryck i mitt svarta svalg i afton är jag glad att tandläkaren inte har en chans att mana ”Varsågod och skölj!”.