Bikeyface
Ibland känns det hopplöst och trist att syssla med cykelfrågor. Det är så paradoxalt att syssla med det här i Sverige. Det finns ingen, eller i varje fall extremt få, som säger emot en när man pratar väl om cykling och ändå händer det inget. Det är så sinnessjukt segt att få till en förändring. Alla vill, men ingen vågar, kan eller orkar ta tag i sakerna. Det är lite gnäll här och lite löfte där, men oftast ganska lite verkstad. Är det så att vi i Sverige har det lite FÖR bra och apatin börjar ta över? Nä, nu är jag nog lite gnällig.
I perioder som de beskrivna här ovan är det extremt skönt att hitta små pärlor som förgyller ens vardag. Det där lilla som knuffar tillbaka en till verkligheten med all sin spänning och all sin skönhet. Här för leden stötte jag på en sådan pärla. Jag vill presentera sidan Bikeyface. Det är en tjej/kvinna/cyklist som startade bloggen för att skriva lite om sina äventyr på cykel när hon undersökte sin nya hemstad, Boston. Bloggen var tänkt att vara en ”vanlig” blogg, men blev en tecknad blogg eftersom hon är tecknare. Som hon själv uttrycker det; art happens.
Läs, njut och cykla lugnt!
