Stjärnglans på Skånes cykelhimmel
Varje år kommer Cykelfrämjandet med en rankning av kommuner i deras arbete med cykling. Förra året blev Malmö årets cykelstad. Även i år lyckas Malmö knipa topplaceringen, men denna gång får de dela den med Lund. Precis efter de båda hittar vi Helsingborg. Stjärnglans på cykelhimlen i Skåne alltså. Bra jobbat!
Att Malmö återigen toppar listan på Sveriges bästa cykelkommuner är väl egentligen inte så förvånande. Man jobbar stenhårt för cyklister och det görs otroligt mycket i staden, något som väldigt många med mig är villiga att skriva under på. Att Lund ligger i toppskiktet är ju inte heller så konstigt eftersom staden alltid har ansetts som en av Sveriges bästa och Helsingborg har också hängt med ett tag nu och jobbar även de väldigt målinriktat.
Kommunvelometern som Cykelfrämjandet årligen genomför är en rent teoretisk undersökning som bygger på hur väl kommunerna arbetar med cykelfrågor, t.ex. om man har en plan för cykelutvecklingen, hur uppföljningen av cykelsatsningar ser ut o.s.v. Jag gillar verkligen att Cykelfrämjandet gör detta, det vill jag poängtera klart och tydligt, och konsulten som genomför uppdraget är en av Sveriges absolut mest kompetenta inom cykling. Undersökningen lyfter fram de bra kommunerna och det sporrar andra att börja arbeta hårdare i cykelfrågan. Som jag sagt så många gånger tidigare vill ju i princip alla kommuner öka andelen cyklande, men här kommer det fram om man verkligen gör det.
Ska man titta med lite mer kritiska ögon på undersökningen finns det två saker som jag årligen brukar hänga upp mig på. Det ena är att det är väldigt få kommuner som är med, i år 33 av Sveriges 290 kommuner. Medverkan är frivillig och man måste anmäla sig för att vara med, något jag tror drar ner antalet lite. Dels finns det nog kommuner som ligger LÅNGT efter i cykelsatsningarna ute i Sverige, men jag vet också att det finns kommuner som jobbar bra med cykling men som inte är med, t.ex. Örebro och Ängelholm. Den andra saken jag hänger upp mig på är att det är rent teoretiskt. Alltså, undersökningen tittar på vad man vill och säger sig vilja från kommunens sida och inte hur det faktiskt är att cykla där. Detta kan man ju klart ha överseende med och ta det för vad det är.
Det här med att det är en teoretisk undersökning får dock sina konsekvenser. Efter det att vinnarna hade publicerats och nyheten började sippra ut på Facebook och Twitter dröjde det inte länge innan jag fick en del mail och Twitter-meddelanden från irriterade läsare och cyklister. Vad var de irriterade över? Jo, att man likställde Lund med Malmö. Det hette att Malmö i praktiken är en väldigt bra cykelstad, men att Lund är en katastrof med dålig skyltning, dåligt underhåll, osammanhängade cykelnät, att man känner sig osäker som cyklist o.s.v.
Jag har varit lite kritisk mot Lund tidigare i mitt skrivande, speciellt under den tid jag cyklade mycket i Lund. Dock tycker jag nog att de har vaknat till lite. När jag pratar med trafikplanerarna som har hand om cyklingen i Lund, tycker jag att de har väldigt bra tankar och de gör ett bra jobb. Intrycket jag får (vilket förstås kan vara helt fel) är att det är många fler som jobbar med genomförandet av alla planer i Malmö och att det är alldeles för få som sysslar med det i Lund.
Ärligt talat förstår jag inte varför man inte riktigt får till det i Lund eftersom tillvägagångsättet i mångt och mycket liknar det i Malmö, och ambitionen finns. Beror det på det politiska klimatet, tjänstemännens syn på det hela, att man anser att man redan ÄR en bra cykelstad och nöjer sig med det? Eller, är det bara så att de som cyklar i Lund är mer gnälliga och krävande? Som sagt, jag vet inte riktigt.
Vad säger du? Är Lund förtjänta av sin förstaplats? Är Malmö en bättre cykelstad än Lund? Vad skiljer städerna åt som gör den ena bättre än den andra? Frågorna är många, ni sitter inne med svaret. Som vanligt, kommentera här eller släng ett mail på patvahjul@gmail.com
Cykla lugnt!
