Din ångest kan bli en trevlig utflykt
Jag och min fru delar vardagens sysslor mer eller mindre rakt av. Hämta och lämna barn, handla, laga mat, städa och så vidare. Visst, jag lagar nog lite mer mat än vad min fru gör och hon tvättar nog lite oftare, men i stort så delar vi rätt bra på det.
Det finns dock en sak som jag väldigt ogärna gör. Jag kan ha ångest en hel dag när jag vet att det på kvällen innebär… veckans storhandling! Det är ren och skär ångest att göra en matlista, skriva inköpslista och sedan bege sig iväg och storhandla. Jag verkligen hatar det. Sen köpte vi en Nihola.
Låter det konstigt? Jo, jag blev allt lite överraskad över att det gick så mycket lättare för mig att handla när jag tog lådcykeln. Nu är det ju inte så att jag med liv och lust slänger mig iväg och storhandlar en gång i veckan, men det blir helt klart en mer behaglig utflykt.
Idag var en sådan dag. Redan vid lunch hade jag bestämt mig att göra inköpslista när jag kom hem från jobb, ta stora dottern i lådan och trampa ner till Västra hamnen för att handla. För det första är det skönt att röra lite på sig efter en hel dag på kontoret och för det andra älskar mina barn att åka i Niholan, så det är inte svårt att få med dem. Dessutom kostade det mig inte en krona och jag fick många trevliga leenden och kommentarer under utflykten.
Sagt och gjort, storhandling i Västra hamnen blev det, packa cykeln och sen trampa hem igen. Det var faktiskt riktigt skönt. Vem kunde tro att ett sådant ångestbeteende som att storhandla kunde kännas så skönt? Lite märkligt, jag skyller på cykelns storhet.
Det är en bit mellan cykelparkeringen och kundvagnsskjulet. Inte optimalt när man har matkassar och barn att hålla rätt på.
Det enda som kanske stör turen lite, om jag nu ska gnälla lite, är det otroligt ogästvänliga bemötandet man får som cyklist vid stormarknaden. Först cykla över parkeringen för att komma till cykelställen för att sedan vara tvungen att promenera tillbaka ut på parkeringen för att hämta en vagn. Visst, det funkar när man kommer och kan ha barnen i handen, men när man har två eller tre tunga matkassar att bära samtidigt som man ska hålla reda på två barn och promenera över en parkering för att det inte finns vagnar vid ingången eller vid cykelparkeringarna är inte kul, faktiskt inte alls någonstans. Lite bättring där hos stormarknaderna skulle jag nog vilja se. Ska jag vara ärlig tror jag inte ens att de tänkt tanken att människor kan storhandla utan bil. Men så är det ju faktiskt idag. De gånger jag varit och storhandlat nu med lådcykeln i Västra hamnen har jag sett minst tre andra lådcyklar stå låsta utanför med fler än en hjälm hängande i låset. Det är fler och fler av dagens urbana barnfamiljer som ser cykeln som det primära transportmedlet och det borde bejakas mer. Det görs i teorin i styrdokument och uttalanden, men det ekar fortfarande ganska tomt i praktiken.
Cykla lugnt!
