När idrotten konkurerar ut sig själv
Klassikern känner många svenskar till, En svensk klassiker vill säga. Lite mindre kända är kanske alla de andra klassikerna, Malmöklassikern, Göteborgsklassikern, Stockholmsklassikern, Söderhamnsklassikern, Boråsklassikern, Västra klassikern, Ö-viksklassikern, Varbergsklassikern, ja, you name it. Alla dessa är viktiga motionslopp som håller folket och amatörtävlarna igång. De är många gånger arrangerade av drivna eldsjälar som anordnar fantastiska tillställningar och ger så mycket hjärta till våra olika idrotter.
Med detta i tankarna blir jag helt häpen över det jag såg på Facebook idag. Bolaget ”En svensk klassiker” har tillsammans med sina jurister stämt Malmöklassikern för varumärkesintrång. De begär 500 000 SEK i vite plus rättegångskostnader! Det är ganska mycket snack om pirater, upphovsrätt och varumärken idag, kanske med all rätt, men ibland går det till brutal överdrift. Varför just Malmöklassikern skulle vara mer varumärkesintrång än alla de andra klassikerna som finns i Sverige är för mig helt ofattbart, det är ju inte så att En svensk klassiker är den enda klassikern med några år på nacken. Söderhamnsklassikern t.ex. har funnits i över 25 år. Det är självklart upp till vårt rättsväsen att ta ställning till om det är varumärkesintrång eller inte, men reaktionerna på stämningen har verkligen inte varit till någon nackdel för Malmöklassikern. Inte ens Patent- och registreringsverket har något emot namnet Malmöklassikern eftersom ordet ”klassiker” inte kan registreras.
Sverige har ett fantastiskt föreningsliv, jag skulle nog kunna drista mig till att säga att vi har bland de bästa föreningsliven i världen. Detta gör att våra ungdomar kan få en fast punkt i tillvaron, träffar likasinnade och att vi får en bra motions- och idrottskultur i Sverige. Lägg till detta det enorma utbud som finns när det kommer till motionslopp av alla de slag, allt från skidor och skridskor till löpning cykling, som arrangeras av folkrörelser som Cykelfrämjandet och Friskis o svettis. Om inget annat syns effekten av dessa rörelser när det är stora mästerskap som t.ex. OS i London, där lilleputtlandet i norr ändå plockar hem en hel del medaljer. Vi ska tänka på att Sverige har en befolkning som är mindre än vad många stora städer i världen har.
Man kan undra vad detta ämne har på en cykelblogg att göra, men hur det än är så är cykling en del av den motions- och idrottskultur vi har i Sverige, dessutom är cykling en sysselsättning som formligen har exploderat de senaste åren. I Malmöklassikern igår cykeltävlingen Malmö Velo Classic som arrangerades för första gången förra året. I Malmöklassikern ingår också Malmömilen och Malmösimmet. Varför denna stämning kommer nu och varför den kommer just mot Malmöklassikern kan man ju undra lite över, det är ju inte så att det är första gången ett arrangemang har klassikern i sitt namn och det är inte heller så att Malmöklassikern lär konkurera med En svenska klassiker. Tvärtom är jag helt övertygad om att ju fler motionslopp, motionstävlingar och motionsklassiker som arrangeras, ju fler deltagare kommer det bli och ju mer underlag kommer finns för de olika tillställningarna. Vad driver då denna stämning? Är det kanske så att En svensk klassiker går så dåligt att man behöver pengar och ser en väg ut i att stämma ett nybildat arrangemang? Eller är det för att en del av Malmöklassikern är samma helg som Vätternrundan? Jag vet inte, men det skulle vara intressant att höra en vettig förklaring, för visst känns det mest lite tramsigt?
Att ha interna strider som dessa skadar bara idrott- och motionsrörelsen och en sak är säker, den tilltänka Svenska klassikern som jag börjat träna till kommer nog inte bli av. Jag vill inte stötta snikna arrangörer, oavsett hur gärna jag skulle vilja genomföra ”en klassiker”. Malmöklassikern däremot, det kommer det bli oavsett vad.
Vill ni läsa mer om det hela, gå in på Malmöklassikerns hemsida och fördjupa er.
Cykla lugnt!
