Tidigare skrev jag om en liten resa jag skulle göra runt Öresund med tåg tillsammans med min cykel. Detta var en tur jag gjorde för att kunna hålla en presentation under en workshop som Öresund som cykelregion anordnade i torsdags, den 8 december, på Hyllie arena. Workshopen handlade om cykeln som en del i konceptet ”hela resan” och det jag skulle titta på var tillgänglighet, möjlighet att plocka med cykeln och parkeringsmöjligheter kring några stationer.

Jag gjorde trippen tillsammans med bloggrannen Christian Fasth, som även jobbar i en större cykelaffär i Malmö. Dagen till ära lånade Christan en hopfällbar cykel, av märket Brompton, från sitt jobb för att ta med även denna aspekt. Vi gjorde resan den 11/11/11 och träffades vid Tringeln klockan 11.11, eller nä, riktigt så var det inte. Vi reste fredagen den 11/11/11 och sågs klockan 8 för att resa i viss pendlartrafik.

Min vanliga cykel och Christians Brompton

Först, biljett. 249:- för en tur runt sundet med tåg och båt. Det är ett hyfsat pris tycker jag. Biljetten varar två dygn, så man har t.o.m. möjlighet att stanna till och verkligen se sig omkring. Tyvärr ingår inte cykeln här, utan den får man köpa en barnbiljett till och det är lite väl dyrt. Dankarna på seminariet höll på att ramla av stolen när vi berättade att det kostar 58 SEK att ta cykeln från Malmö till Helsingborg. Brompton-cykeln får åka med gratis eftersom den fälls ihop till storleken av en resväska.

Triangeln station är trevlig; nära mellan biljetter och tåg, bra hiss, bra perrong. MEN, cykelparkeringen. Den har jag varit inne på tidigare och många av er läsare är enormt missnöjda med den, den är faktiskt helt fantastiskt dålig. För få ställ och man kan inte låsa fast cykeln på ett bra smidigt sätt. Dessutom ska man ju plocka bort ställen vid Johanneskyrkan och då undrar jag stilla hur man tänker kring det och jag vet att det är många av er läsare som reagerat på det, speciellt om man vet hur mycket cyklar där står. Nu har jag fått reda på att arkitekterna inte hade tänkt att cyklar skulle parkeras där utan det skulle vara en öppen yta och så fick det tydligen bli. En stor, tom, plattlagd yta. Det känns jättetrevligt och enormt smart utnyttjad plats i en stad man annars pratar om att förtäta.

Nåväl, vi måste vidare! Vi åkte Öresundståg hela vägen och det funkar över förväntan att ta med cykeln. De är absolut inte smart planerade ur ett cykelperspektiv, men det funkar. Det som är otroligt märkligt är att man i stora delar av Europa har lyckats lösa det här med cykeltransport på tåg på bra sätt (Danmark, Tyskland, Slovakien, Schweiz, etc.), men att man i Sverige prompt säger, ”nä, det går inte, det finns inte kapacitet för det”. Inbilla inte mig att det är färre som åker tåg i resten av Europa än i Sverige. Det finns absolut argument som kan försvara detta påstående, men jag har ändå svårt att tro att Sverige är så himla speciellt.  Men vad vet jag; jag är bara en enkel cykelbloggare.

Cykellösning på tåg från (vänster till höger) Slovakien, Tyskland och Öresundstågen i Sverige. Bilderna från Slovakien och Tyskland är tagna av Birger Winsnes.

Nästa stop var Lund, där Lundahoj finns. Bra cykelparkering i anslutning till stationen, men tyvärr kommer de nog inte vara kvar. Dessutom fick vi inte ta bilder där utan blev helt sonika utslängda eftersom vi hade kamerorna uppe. Lite märkligt, men jag kanske förstår att det bli så vid nedläggningshot. Perrongerna är lite svårtillgängliga med cykel, men det funkar så länga man inte har bråttom till tåget. Kanske blir det bättre när de bygger om stationen.

Knutpunkten blev stop tre. Där är det lätt att ta sig till och från tågen och bussarna och cykelbanorna är precis utanför dörren. Helsingborg är inte direkt en cyklists paradis om man ska tro mina läsare genom åren och jag få nog hålla med till viss del. Dessutom har man försökt göra som i Malmö och satt upp cykelställ i form av bil-siluetter. Tyvärr har man missförstått hela den pedagogiska poängen och satt dessa på trottoaren. Man ska alltså ställa dessa på en bilparkering för att visa att det går tio cykelparkeringar på en bilparkering. Till Helsingborgs försvar så har de i varje fall köpt in ställen, som är blad de bästa på marknaden att ställa cykeln i. Dessutom har de cykelparkering under tak med bygelställ. Kanske lite få, men några till så hade det varit bland de bästa på hela resan.

Nästa utmaning var att ta sig på båten, för det är verkligen en liten utmaning. Man får först cykla lite mer än en halv kilometer söderut mot Campus för att sedan svänga runt ett stängsel och sedan cykla tillbaka till Knutpunkten. Detta gör man i samma körbanor som lastbilarna. Det är absolut inte en trevlig upplevelse och jag kan bara tänka mig hur en cykelturist ser på det hela. Ska man utnämna det sämsta på hela resan så toppar detta med hästlängder. Med en Brompton kan man gå på båten och det hade väl varit att det bästa med en vanlig cykel också. Väl på båten finns det inte heller någonstans att ställa cykeln. Efter lite kryssande mellan lastbilar och bilar så hittade jag en stolpe sidan om en soptunna att låsa fast cykeln i. Kanske kan man inte klaga eftersom det är gratis att ta med cykeln.

Cykelparkeringen på båten mellan Helsingborg och Helsingör var väl inte den bästa kanske.

Väl i Helsingör var det samma visa som i Helsingborg. En kilometers cykling bort från stationen tillsammans med lastbilar för att sedan svänga runt ett stängsel och cykla tillbaka igen. Helsingör är pittoreskt och fint. Mycket cykelställ, men tyvärr helt överfulla. Vi uppehöll oss inte så länge här utan tog nästa tåg mot Köpenhamn. Nu var vi i Danmark och det märktes. Här kom det fler cyklar på tåget och det kändes mycket mer naturligt att ha den med. Bl.a. delade vi cykelplats med en gammal dam med en riktigt sportig och maxad mountain bike och vi delade även cykelplats med en ung tjej på en stylad mormors-cykel med blommor, väskor och grejer. På det hela taget en trevlig tur.

I Köpenhamn inser man snabbt varför detta ibland kallas världens cykelmecka. I Köpenhamn finns cyklar, det är cyklar överallt. Det är inte bara Karin Monark, utan där ser man lika många typer av cyklar på 20 minuter som man gör under 10 år i Sverige. Cykelställen är överfulla, men det är en fröjd att cykla i Köpenhamn. Titeln som en av världens bästa cykelstäder är välförtjänt. I Köpenhamn fick vi också chansen att se DSB S-tåg. De danska tågen där man har en hel vagn för cyklar. Jag kommer prata mer om dessa i ett senare inlägg.

Cykelparkering i Köpenhamn. Ett hav av cyklar.

I Köpenhamn fick jag lösa en ny biljett för min cykel, det gick alltså inte att lösa en Öresund runt-biljett direkt i Malmö, vilket VERKLIGEN är något man måste lösa om det är så att man vill ha en integrerad cykelregion runt sundet, speciellt om man vill satsa mer på den så lukrativa cykelturismen. På perrongen var det fullt med resenärer och en viss rad i en text poppade upp i mitt huvud, ”…i mån av plats”. Vad är det egentligen?  Hur är prioriteringen? Är en cykel mer värd än en väska eller en barnvagn? Hur är de med en rullstol, har de företräde framför en barnvagn? Om man vill ha en bra kollektivtrafik, eller infrastruktur överhuvudtaget, gäller det att göra saker enkla, det är inte den texten på något sätt. Nåväl, vi fick på cyklarna, men det var precis. Mellan Köpenhamns huvudbangård och Kastrup var det fullt med resväskor, inte konstigt på något sätt. Efter Kastrup blev det lite bättre, men fortfarande mycket barnvagnar och lite nypåstigna resväskor. Vi hoppade av i Hyllie.

Hyllie har ett cykelgarage. Det är fusk att jämföra Hyllie med de andra stationerna. Har ni inte varit och tittat på cykelgaraget, så gör det. Det är riktigt fint! Från Hyllie cyklade vi in till Triangeln igen, en tur som är mycket kortare än vad man tror och denna dag var det skönt att få röra på benen lite efter allt tågskumpande.

För att göra en kort sammanfattning. Tågen är inte direkt gjorda för att ta med cykeln, men det funkar hjälpligt. Tittar man på t.ex. S-tåg i Danmark så inser man, återigen, att vi ligger ljusår efter danskarna när det gäller cykling och ett helhetsgrepp runt resandet. Dessutom visade det sig för DSB att andelen tågresenärer ökade när man skaffade S-tågen, d.v.s.  cykelvagnar på tåget (mer om detta senare). Generellt för alla stationer är att det är för få cykelställ och de är alldeles för dåliga. Om man nu inte vill att folk ska ta med cykeln på tåget så får man minsann se till att skärpa sig när det gäller förvaring och parkering av cyklar vid stationerna. Alla kan och ska inte ha med cykeln på tåget, det funkar inte, men i så fall måste man kunna ställa ifrån sig sin cykel på ett bra och säkert sätt under dagen. Den tredje stora saken är färjan mellan Helsingborg och Helsingör, eller egentligen tillgängligheten till färjan, den är under all kritik.

Det blev ett hemskt långt inlägg, men jag hoppas ni har haft kul på färden trots allt.

Cykla lugnt!

Det finns ett EU-projekt som heter Öresund som cykelregion och detta är en sammanslutning av ett gäng kommuner i Sverige och Danmark, Region Skåne och några parter till. Deras mål är att göra Öresund till världens bästa cykelregion. Det låter seriöst bra och det är ju om inget annat en uppgift som heter duga. Som tur är finns Köpenhamn med vilket absolut är en av världens bästa cykelstäder (kanske DEN bästa?).

I projektet finns en massa olika underprojekt som handlar om allt från barn på cykel till hur man bygger parkeringsgarage. Jag har varit med på några av deras seminarier tidigare, ett om cykelparkeringar och ett om hyrcykelsystem, och har ganska bra kontakt med en del personer inom projektet. Som bloggare och cyklist är det extremt roligt att få vara med på detta och lyssna till de som sitter och planerar våra cykelbanor. Dessutom får jag en otroligt bra chans att föra fram cyklisternas tankar och reflektioner, de tankar och reflektioner ni läsare ger mig och har gett mig genom kommentarer och mail.

För att kunna göra Öresund till en riktigt bra cykelregion krävs att man binder samman regionen på ett bra sätt, dels för pendlare och dels för cykelturister. Detta kan göras på många sätt, dels med cykelinfrastruktur mellan tätorter och dels med möjligheten att kombinera cykeln med andra trafikslag som tåg, buss och båt. Enligt många som sysslar med detta skulle det optimala vara om man kunde ta cykeln till en station och låsa in den säkert, ta tåget till orten man jobbar i och där plocka en cykel ur ett hyrcykelsystem för att ta sig till arbetsplatsen. På hemvägen är det ju samma sak fast tvärtom.

Frågan jag ofta ställer mig och som jag har diskuterar en del med bl.a. Mats Persson (fp) som är ordförande i regionens kollektivtrafiknämnd, är varför det är så svårt att ta med cykeln på tåget och varför man inte funderar mer på denna möjlighet. Jag har tidigare varit ganska fast besluten om att man borde kunna göra det, men har med tiden börjat fundera i andra banor. Alla som cyklar till stationen skulle omöjligt kunna ta med cykeln på tåget, det finns helt enkelt inte plats. Däremot måste möjligheten finnas i viss utsträckning. Det handlar alltså om att koppla samman många olika trafikslag på ett smart och smidigt sätt.

För att fundera vidare kring detta och för att se utmaningarna för cyklister i Öresundsregionen med egna ögonen kommer jag tillsammans med ”blogg-grannen”, Christian Fasth, åka Öresund runt med våra cyklar. Vi börjar i Malmö och åker mot Helsingborg för att där ta färjan till Helsingör. Från Helsingör blir det tåg till Köpenhamn och vidare tillbaka till Malmö. Vid olika stationer kommer vi hoppa av och titta på tillgängligheten och användarvänligheten när det kommer till att parkera cykeln vid stationerna. Detta kommer förhoppningsvis sedan presenteras för politiker och trafikplanerare vid ett senare tillfälle.

Eftersom vi två inte representerar alla cyklister är det viktigt för mig att få input från er läsare. Hur tänker ni på att kombinera olika trafikslag? Hur ser cykelparkeringen ut vid din station? Hur ser din ”önskeparkering” ut vid din station? Har du åkt med cykeln på tåg? Hur kan man förbättra detta? Ja, ni förstår poängen.

Så, hit me! Kommentera gärna här så vi kan få lite diskussion eller maila mig på patvahjul@gmail.com

Cykla lugnt!

I morgon anordnar Öresund som cykelregion ett seminarie i Helsingborg som handlar om hyrcykelsystem. Det låter kanske inte så sexigt, men det är desto intressantare, speciellt om man är lite intresserad av vad som händer på cykelfronten i vår region. I våras var jag på ett liknanade seminarie som Öresund som cykelregion höll i Malmö som handlade om cykelparkeringar. Det som slog mig då, förutom alla coola saker man gör i t.ex. Holland, var att jag var den enda bloggaren och cyklistrepresentanten (jo, de andra cyklar säkert också) på plats. Det blev smärtsamt uppenbart när man började prata om hur man bör bygga cykelparkeringar. Det var ganska långt ifrån det som jag hör från mina läsare på bloggar och följare på Twitter, cyklisterna.

Därför tänkte jag nu fråga dig som läsare hur du tänker kring hyrcykelsystem i våra städer. Hur bör de utformas? Ska det vara riktat till turister eller invånare som pendlar? Kostnad? Jojo-kort vs. kontant? Antal stationer? Ja, ni förstår poängen.

Ge mig feedback som jag kan ta med mig i morgon. Jag ska också försöka följa det hela på Twitter (@malmolund).

Cykla lugnt!