Idag var det dags för mig att ge sig iväg på en minikonferens med forskarskolan jag jobbar lite för och den gemensamma bussen hade avgångstid klockan 8.00 från Lund. Med lite att göra innan vi gav oss iväg fick jag bestämt vara på plats redan klockan 7.30. Jag brukar räkna att det tar en timme till Lund med cykel, även om det inte brukar ta mer än 50 minuter.

Nåväl. 6.30 hoppade jag upp på cykel, vilket är lite tidigare än jag är van vid. Benen var riktigt sega och jag kände mig lite frusen, dels för att detta var en av de första turerna till Lund sedan semestern satte in och dels för att kroppen inte riktigt vaknat än. Luften var kylig, men klar och frisk, solen sken och gatorna var relativt tomma. Det tog alltså inte speciellt många tramptag förrän jag, som så många gånger tidigare, kände kroppen och benen vakna av lite rörelse och frisk luft.

Gatorna i Malmö var hyfsat tomma på bilar och det var sporadiska möten med cyklister. När jag kom till Värnhem och började resan mot Lund började det dock dyka upp lite fler cyklister, många av dem troligen cykelpendlare. Det roliga med att cykla på en annan tid än vad man är van vid är att man får se lite nya ansikten. Dessutom reagerade jag på att de ansikten jag brukar träffa när jag cyklar ut ur Malmö, som är lite trötta efter två mils cykling, nu dök upp som pigga och förväntansfulla ansikten i utkanten av Lund.

Dagen var och är perfekt för cykelpendling. Sol, vindstilla (ja, även mellan Åkarp och Hjärup) och frisk luft. På sträckan mellan de båda städerna var det fullt med cyklister som var på väg till jobb. Alla såg pigga och glada ut och en hel del nickade väldigt en hälsning till en cykelpendlarfrände.  På det hela taget var cykelpendlingen idag precis som perfekt som den kan vara.

Väl framme i Lund låstes cykeln fast ordentligt och jag hade dessutom lite extra tid när jag gick ner i omklädningsrummet på kontoret för att skölja av mig och byta om. Pigg och full av energi är jag nu reda att ta mig an två dagars konferens.

Cykla lugnt!