Artikelkommentarer är ett ständigt återkommande diskussionsämne på tidningar världen över. Trots över tio år av testande är det nog få som känner att de hamnat helt rätt. När vi inför redesignen 2009 frågade er läsare om vad ni tyckte om artikelkommentarer på Sydsvenskan.se var bilden tydlig. Och delad.
Hälften av er tyckte att artikelkommentarer tillförde sajten någon form av värde för besökaren, hälften tyckte att de bara smutsade ner och förstörde upplevelsen. Vårt svar på denna polarisering blev att lägga kommentarerna bakom en flik under artikeln. En bra idé på pappret men inget som löste problematiken kring artikelkommentarer eller som förändrade hur ni läsare såg på dem. Vi tog ett steg åt sidan i stället för framåt (eller bakåt).
På dagens sajt valde vi att lyfta fram läsarnas interaktivitet tydligt på ettan. Vi ville att ni skulle vara en del av Sydsvenskan.se och att de skulle synas. Om vi tycker att interaktivitet är viktigt måste vi också behandla det som viktigt material.
Vi bytte också kommentarssystem från ett hemmasnickrat till Disqus. Det förra led av en del tekniska brister och resulterade sällan i den dialog mellar er läsare (och oss på tidningen) som vi ville nå. Vår förhoppning med den senare var att vi skulle gå från monolog till just dialog. En annan förhoppning var förstås att höja diskussionsklimatet på sajten.
I dag, knappt ett år senare, tycker jag att dessa förhoppningar delvis infriats. Dialogen har gradvis ersatt monologen och diskussionsklimatet är bättre i dag än det var för ett år sedan.
Nu är det kanske dags att ta nästa steg.
Förra veckan lanserade Facebook ett kommentarssystem som andra sajter kan använda, exempelvis en tidning. Du använder ditt Facebook-konto för att få kommentera och din kommentar syns också i ditt nyhetsflöde i Facebook. Svarar någon av dina vänner på din kommentar syns även den på tidningen. Den virala potentialen är förstås enorm.
Den amerikanska teknik-bloggen Techcrunch har provkört några dagar och deras erfarenheter är högintressanta:
- Mycket färre kommentarer än tidigare.
- Ingen förändring av trafik. Den virala potentialen har inte infriats.
- Färre troll…
- …men också många fler ”lismare” eller som Techcrunch kallar dem: sykofanter.
Debattklimatet har gullifierats. Till bloggens och min stora förvåning.
Och frågan nu är förstås: vad skulle hända på Sydsvenskan.se om vi också började använda Facebook som kommentarssystem?
Med över 4 miljoner aktiva svenska konton känns steget frestande att ta. Vad får vi för diskussioner när vi bara låter ”riktiga” identiteter komma till tals?
Hur skulle ni läsare uppleva en sådan förändring?