*ler, bara ler*

Men det som jag tror han avsåg, ändå, var formuleringen av texten om den fina lägenheten. I få trådar diskuterades lyxen och inredningen. I fler trådar diskuterades den text som formulerats efter handboken 100klyschor.

Ja! För om flera reagerar samtidigt på någonting så måste det ju vara samordnat. En hets, som någon enskild person dragit igång.

Håller med Christina, det är ju texten Schyffert pekade på. Den är ju så skrattretande att skribenten måste varit ironisk.

Tommy: men visst är det fantastiskt när Andreas ger honom stryk, så underbart elegant, med hjälp av just ironi?

det här är en riktig favorit-attack. man hittar någon som har en åsikt som skiljer sig en aning från konsensus (vi lever i en marknadsekonomi som bygger på konsumtion) och väljer att attackera personen på att dennes värderingar krockar med livsstilen (sahlins väska, peter erikssons jeep etc). att vilja ändra på samhället blir därför automatiskt misstänkliggjort och den som bara spelar med får en lätt resa. det är värt att påpeka att historiskt sett har många av de som har kämpat för t ex människors lika värde varit slavägare och de som har kämpat mot klyftor i människors inkomster har tillhört samhällets elit. ”ska du säga”-attacken är riktigt låg…

Jag tycker att en ”ska du säga” kan vara rätt bra ibland. Det här handlar förstås inte, egentligen, om att någon har mycket pengar. (Jag skulle tro att Henrik Schyffert har mer än det omskrivna paret.) Det handlar förstås heller inte om att han vrålar ”fuck you” till en av dem i ett offentligt forum som ett dagisbarn.

Nej, främst handlar det förstås om vad som är fint och fult. Vad som är acceptabelt och vad som är brackigt. Vad som är god smak och dålig – dock inte i inredningsfrågor, utan i livsstilsval.

Fjällvandra med asdyr utrustning: god smak. Åka till Gran Canaria: dålig smak. Vinprovningar och ”upplevelser”: god smak. Parabolantenn och stor tv: dålig smak. Eller i det här konkreta fallet: En synbarligen normal villa i Bromma, där man får slita rätt hårt för att hålla trädgården någorlunda: god smak. En vindsvåning i samma prisklass där man lägger samma energi på att välja material eller bygga en bastu: dålig smak.

Jag hatar de där motsättningarna. Henrik Schyffert, som såvitt jag kan förstå lever under liknande omständigheter som det omskrivna paret, bestämmer sig alltså för att deras val och intressen – det de väljer att lägga sin kraft och sina pengar på – är löjliga och omoraliska och värd offentligt uttryckt förakt.

I vad, exakt, består skillnaden som gör paret i vindsvåningen mer moraliskt förkastliga?

Bra smak vs. dålig smak (”Expressen Fredag” från Percy tårar)

http://www.youtube.com/watch?v=m7BsvdgEdwg

schyffert är en komiker som har ambitionen att häckla samtiden och det är få saker som kännetecknar vår samtid lika väl som vindsvåningsparet. jag ser själv hur min bekantskapskrets tävlar i flest tum på platt-tvn och extravaganta resemål. det vore tjänstefel av schyffert att låta paret i vindsvåningen komma undan i en tid där de här människorna uppenbarligen är idealet (se t ex på det senaste valet där förslagen om att underlätta livet för de urbana och kreativa haglade i jämförelse med förslag som skulle förbättra levnadsstandard för det som brukade kallas arbetarklass och folk i landsbygden).

och om det är att kritiken kommer från schyffert som stör kan jag leverera en minst lika hård attack ifrån min hyreslägenhet på värnhem utan att fakturera er.

Det skulle onekligen kännas lite bättre. Och… ja, det är svårt att inte se Schyfferts kritik som en del av saluförandet av nya showen dessutom.

[...] går var jag tvungen att skava Henrik Schyffert på hälarna lite, och missa inte den uppföljande kommentaren där jag utvecklar [...]

Jag säger som många andra här, det var väl inte innehåller i artikeln han, eller många andra, vände sig emot, utan stilen och den totala bristen på analys. Jag förvänade mig liksom ett stycke mot slutet där en etnolog fick uttala sig om status, geografi och pengar, men det kom liksom aldrig.

det här är en riktig favorit-attack. man hittar någon som har en åsikt som skiljer sig en aning från konsensus (vi lever i en marknadsekonomi som bygger på konsumtion) och väljer att attackera personen på att dennes värderingar krockar med livsstilen (sahlins väska, peter erikssons jeep etc). att vilja ändra på samhället blir därför automatiskt misstänkliggjort och den som bara spelar med får en lätt resa. det är värt att påpeka att historiskt sett har många av d