Stenkastning, bränder, kravaller. Brandmän och poliser på flykt. Området kring bensinmacken på Ramels väg förvandlades igår kväll till en krigszon. 

Vad är det som händer?

Det handlar om segregation, om socialt utanförskap och muslimer som upplever att majoritetssamhället inte förstår dem – de tycker sig försvara rätten att använda sina gamla källarmoské. Oavsett vad hyresvärden tycker.

Lägg till kriminella ungdomsgäng i kvarteren runt omkring och tillresta ”antifascister” – vars främsta syfte tycks vara att attackera polisen – och dekokten blir explosiv.

Vad bör göras?

Självklart behövs kraftigare polisinsatser i det korta perspektivet. Samhället kan inte sträcka vapen inför illdåden, här finns ingen plats för kompromisser. Politiskt våld och våldsverkare som tar politiken som förevändning för att förstöra och skada kan aldrig accepteras.

Men när bränderna väl är släckta och stenarna slutat vina gäller det att skapa dialog. Att gå till botten med problemen – och undanröja de problem som stenkastarvänstern idag tar som förevändning för att dra till Rosengård.

När det brinner i svenska städer, som i förorter i Paris och Aten,  är något allvarligt galet. Den frågan här hemma på regeringens bord. Som PM Nilsson skriver på Newsmill så kan det vara läge för statsminister Fredrik Reinfeldt att åka till Malmö och vara den lyssnande ledare han kan vara.

Följ gärna kommentarer via RSS 2.0
Dåde ping och kommentarer är avstängt