I medierna har Malmö den senaste veckan framställts som en krigszon. Åter en gång får Rosengård illustrera det segregerade Sverige.

Under helgen lugnade det ner sig i Herrgården, inte minst tack vare vuxna som tog sitt ansvar och gick ut på gatorna.

”Sociala missförhållanden, utanförskap och arbetslöshet är ingen ursäkt för att tillgripa våld”, skrev kommunstyrelseordförande Ilmar Reepalu (s) och integrationsminister Nyamko Sabuni (fp) på Aktuella frågor i Sydsvenskan i lördags. I söndags menade oppositionsborgarrådet Anja Sonesson (m) att det är dags att sluta dalta och köpa invattenkanoner.

Men vad händer när polisens arbete är klart?

Vad som tänder nästa brasa är svårt att säga, men klart är att det kommer att brinna igen om ingenting görs. Frustrationen och utanförskapet finns kvar. Vilka är de goda krafter som skall samverka för att förhindra att nya oroligheter bryter ut?

Berätta om dina ideér.

Syndabockar och tidigare fel är inte intressanta när siktet ställs på framtiden. Kom istället med konstruktiva och konkreta förslag på vad som kan göras för att undvika nya oroligheter.

Hur blir 2009 ett bra år också i Rosengård?

Skriv till oss på adressen ledare@sydsvenskan.se senast den 2 januari.