När regeringen beslöt att avskaffa miljöbilspremien på 10 000 kronor verkade beslutet vettigt: den avsedda effekten var nådd. Var tredje bil som såldes i Sverige ifjol var en miljöbil.

Köpbeteendet hade ändrats – och pengarna kunde göra mer nytta på andra håll.

Med den snabba konjunkturvändningen kom ett nytt beteende: köparna tvekar, nybilsförsäljningen dyker och bilparken åldras.

Och Volvo och Saab krisar.

Volvo Personvagnars VD Stephen Odell vill ha mer hjälp från staten: en ny generös skrotningspremie och fortsatt miljöbilspremie på 10 000 kronor.

Att Volvo behöver hjälp är uppenbart. Försäljningsraset på den svenska marknaden är större än väntat, Odell talar om den största minskningen i hela Europa.

Men frågan är om en miljöbilspremie hjälper.

Det enda miljöalternativet som Volvo erbjuder är ju etanol. Gasbilarna är historia och elbilarna – i bästa fall – framtid.

Skrotpremien kunde i någon mån råda bot på problemet att var tredje bil i Sverige är tio år eller äldre, men också här handlar det om vad som kommer istället. Många är tveksamma till att skaffa bil just nu, både för att ekonomin är skakig och för att de miljöbilar som finns inte övertygar.

Kanske bättre är på väg, snart?

Varför inte vänta lite till?

Något är väl på gång, ändå?

Till och med McDonald’s är med på tåget – medan föraren laddar med burgare kan bilen laddas med el. Redan i vår.  

Smart.

Och näringsminister Maud Olofsson (C) försöket locka kraftbolagen att bygga ut infrastrukturen: med fler ställen att ladda blir elbilen mer attraktiv, resonerar hon.

Visst. Absolut. Toppen.

Det enda som saknas är alltså elbilar med rimlig prestanda och rimlig körradie till rimligt pris. 

Något för Odell att satsa på.

I sin nya, mycket läsvärda, bok Väninnan – rapport från Rosenbad (Albert Bonnier förlag) ger Eva Franchell en glimt från sitt kök en gång strax före jul, medan hon var pressekretetare för utrikesminister Anna Lindh (S). Mobilen ringde hela dagen – trots ungarnas mobilfri-skylt: ”… sssh… det kan ju vara något viktigt.”

Många känner igen sig – med mobilen på är vi jämt i tjänst.

Hemarbetet kan också gå lite tokigt, som när utrikesministern sitter hemma och talar med sin ryske kollega Igor Ivanov, ett formellt samtal med tolkar på linjen. Just när Anna Lindh kritiserar Rysslands agerande i Tjetjenien kommer hennes yngste son in i rummet – han har slagit sig…

Hur gick det sedan? Lyssna på ledarpodden.

En läsare tipsade om följande:

På tisdag är det Förintelsens minnesdag. I Luleå har man beslutat att ställa in det traditionella fackeltåget med hänvisning till kriget i Gaza:

”… de här två stora, verkligen sorgliga händelserna, som Gaza och Förintelsen, har lite svårt att samsas …”

Det säger Bo Nordin, präst i Luleå domkyrkoförsamling, i den här intervjun i Sveriges Radio P 4 Norrbotten.

(Intervjun börjar ungefär 16 minuter in i programmet.)

Förintelsen inträffade före staten Israels bildande, Förintelsens offer var döda före staten Israels bildande – kopplingen till Gaza är minst sagt oklar.

Om man nu inte anser att det är judar, vilka judar som helst, levande eller döda, i Israel eller utanför, som bär ansvaret för staten Israels handlingar här och nu.

Kristdemokraterna får liberala opinionsbildare med sig i frågan om samkönade äktenskap.

För att partiet för fram en modell med borgerlig vigsel för alla.

Civilrättsligt giftermål. 

Fast många missar poängen och hurrar för ett ”civilrättsligt äktenskap” – vilket KD alltså inte föreslår. Tvärtom.

KD utvidgar inte rätten att ingå äktenskap, utan gör den snävare:

Partiet vill kapa själva ordet och ge det med ensamrätt till de religiösa samfunden. Giftermål skulle alla få ingå – men äktenskap bara de par som samfunden accepterar. Och som själva vill svära trohet inför prästen.

Homosexuella, ateister och andra som föredrar en borgerlig ceremoni skulle tvingas nöja sig med ett slags nytt partnerskap också efter lagändringen. 

Så vill KD fortsätta att diskriminera – påhejat av liberala opinionsbildare.

När det enda raka vore att frånta de religiösa samfunden vigselrätten. Myndighetutövandet skall ske civilt, borgerligt äktenskap för alla. Sedan får var och en välsigna sitt förbund i valfritt samfund. Eller låta bli.

Förändring har USA:s president Barack Obama utlovat. Och förändringar har det blivit på Vita husets hemsida (www.whitehouse.gov). Det menar i alla fall webbtidningen Politico som berömmer innehållet som mer uppriktigt och journalistiskt än under de föregående presidenterna.

En riktig, som vi säger i Skåne, kingabild finns att avnjuta i bildspelet om Ovala rummet: Richard M Nixon och Elvis Presley skakar tass.

Men var noggrann med adresserna – www.whitehouse.org är något helt annat. Men oerhört roligt.

Bland annat ges här prov på vad som påstås vara Laura Bushs kommande självbiografi Hur min heroiske gubbe räddade en otacksam värld.

USA:s president Barack Obama kan.

Några andra som kan är Republikanska föreningen.

En lång dag sträcker ut sig framför Georg W Bush, en dag då han inte förväntas fatta snabb och kloka beslut om världens öde. Hur känner sig USA:s expresident?

Tom, förmodligen.

Efter EU-ordförandeskapet 2001 drabbades statsminister Göran Persson av vad han kallar postpresidentiell depression – han kände sig ”halvslö”, berättar han i SVT:s Ordförande Persson.

Den drabbade Persson efter bara ett halvår i rampljuset.

Bush har stått i hela världens sökare i åtta år.

Hur stor blir inte tomheten då?

Lyssna på ledarpodden.

Vad sägs om en tågresa mellan Malmö och Stockholm på ungefär tre timmar istället för dagens drygt fyra? Utan höghastighetsbana dessutom.

Självfallet vore det högintressant.

Tala om att bilen och flyget skulle få en svår konkurrent när resenären kan jobba eller koppla av på tåget – samtidigt som miljön blir vinnare.

Det var Ekot som på tisdagen rapporterade att Banverket – i väntan på nya höghastighetsbanor med maxfarter över 300 km/tim – vill rusta upp befintliga banor, bland annat genom att bygga fler mötesspår. Då skulle högsta hastigheten kunna öka från dagens 200 km/tim till 250 km/tim.

Gratis är det naturligtvis inte. Och tio år kan ombyggnaderna ta.

Är det värt det?

Politikerna måste räkna och fundera. Och agera.

Regeringen utreder höghastighetsbanor och kommer förhoppningsvis fram till ett positivt svar. Men det kan dröja tjugo år innan de spåren är på plats.

Enligt studien Höghastighetståg – Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige från i somras, gjord av forskaren Oskar Fröidh vid KTH i Stockholm, är det i framtiden troligt med en parallell utveckling: höghastighetsbanor på de mest trafikerade stråken men huvudsakligen upprustning av befintliga banor.

Det låter rimligt.

Men sträckan Stockholm–Malmö, med vidare färd mot Köpenhamn och kontinenten, över Fehmarn Bält-bron, måste bli verkligt attraktiv.

Ju fortare, desto bättre.

Personligt ansvar är temat för Barack Obamas installationstal. Det uppger New York Times som åberopar medarbetare till Obama. 

Colin Powell, före detta utrikesminister, sade på TV-kanalen MSNBC att Obama räknar med att det amerikanska folket kommer samman för att ge honom sitt stöd. 

Det har han redan fått. I undersökningar står över 70 procent bakom honom och tycker att han har skött sig så långt. 

Popularitetssiffrorna för avgående presidentduon George W Bush och Dick Cheney är snarare de omvända. Medan Bush balanserar strax över 20 procent är siffran för Cheney, 13 procent, smått förödmjukande. 

Men det är inte därför Cheney är rullstolsbunden under installationsceremonin. Enligt Vita husets presstalesman Dana Perino skadade sig Cheney i ryggen när han ”hjälpte till” med sin flytt från Washington till Virginia.

Inte ens ett politiskt underbarn rår på åldrandets krämpor. Till Obamas nya gråsprängda hår finns dock en politisk förklaring. Obama har själv skämtat om att förra årets kampanjer, särskilt den mot Hillary Clinton, gav honom gråa hår. 

Med tanke på alla världsproblem som Obama förväntas lösa lär han behöva dela ansvaret – med både utrikesminister Clinton och resten av det amerikanska folket. Annars riskerar han att åldras i förtid.�

Har Försvaret efterforskat presskällor i Afghanistan?

Det menar Svenska Dagbladet – och det allvar överbefälhavare Håkan Syrén tar frågan på tyder på att det finns eld bakom röken. Eller åtminstone att ÖB ine vågar ta motsatsen för given.

Igår gav Försvarets ledningsgrupp chefsjurist Stefan Ryding-Berg i uppdrag att utreda uppgifterna i SvD som gör gällande att Försvarets informationsstab begärt in alla mejl som svenska soldater i Afghanistan har skickat till svenska journalister.

Inte så farligt?

Jo, det är det. För om detta är sant så har Försvaret begått ett grundlagsbrott.

Myndigheterna får inte efterforska källor. Meddelarskyddet och efterforskningsförbudet får brytas bara om misstanken gäller grova brott.

Syrén sade idag att han förväntar sig att de som påstår att fel har begåtts skall anmäla saken. Men förre försvarsministern Björn von Sydow (S) uppmanar ÖB att anmäla sin egen myndighet till Justitiekanslern.  

Och varför inte, om det behövs för att bringa klarhet i frågan. 

Försvaret måste försvara våra grundlagar.