Det verkar som om Malmös ledande politiker, kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S), inte kan ta många steg i rad innan han placerar sina tofflor i klaveret.

I torsdags backade han, ödmjukt och förstående, i frågan om judarnas utsatta position i Malmö. Till exempel slog han fast att det är ett problem om familjer lämnar Malmö för att de inte känner sig trygga här.

Föredömligt. I sak och krishanteringsmässigt.

Men så säger Reepalu i fredagens Sydsvenskan, apropå att riksdagsledamoten Fredrick Federley (C) utmanat honom på debatt om antisemitism:

”Vem är Fredrick Federley? Är det han som uppträdde som transvestit häromdagen, han hette något kvinnonamn väl?”

Vilken pampattityd. En härskarteknisk uppvisning.

Fullt förståeligt att Federley på sin blogg beskriver Reepalu som en ”översittare och buffel”.

Sju nya ministrar och tio som byter plats.

När danske statsministern Lars Løkke Rasmussen väl ombildade regeringen gjorde han det grundligt.

Tisdagens besked om att Danmarks regering stöps om var mer väntat än överraskande. Spekulationerna om en regeringsombildning har varit en följetong i danska medier ända sedan i somras. Det har gått så långt att tidningen Politiken låtit läsarna rösta om vilka ministrar som borde gå.

En regering som omgärdas av så intensiva ombildningsrykten förlorar i både handlingskraft och trovärdighet.

Lars Løkke Rasmussens stora regeringsombildning var med andra ord ett viktigt steg. Ännu ett väntas på onsdagen, då han lägger fram en plan för den nya regeringens arbete.

På tisdagsmorgonen kom ännu en sorglig nyhet från Afghanistan:

Minst sju civila dödades i provinsen Helmand när en sprängladdning som var fastspänd på en cykel exploderade.

I söndags var dödssiffran ännu högre. Då dog 27 civila afghaner, varav fyra kvinnor och ett barn, av misstag när Natoflyg bombade en fordonskolonn i provinsen Daykundi.

De senaste tre åren har antalet civila afghaner som fallit offer för kriget ökat. Långtifrån alla dödsfall kan dock skyllas på Nato eller amerikaner. Aktuellts utrikesreporter Lars Moberg redogjorde på måndagskvällen för intressant FN-statistik:

När civila afghaner dödas är det i 67 procent av fallen talibaner som bär ansvaret.

I 25 procent av fallen ligger ansvaret på afghanska regeringsstyrkor eller utländsk militär.

Det är statistik som kan ge en mer rättvisande bild av konflikten i Afghanistan. Men det är inte statistik som kan användas för att ursäkta de utländska styrkornas misstag.

Varje gång de Natoledda styrkorna begår misstag är det ödesdigert. För afghanska familjer och enskilda, och för afghanernas tillit till de utländska styrkor som säger sig vilja vinna folkets hjärtan och sinnen.

Ingen talar egentligen om regelbrott när ytterligare två Stockholmsmoderater, Petter Lindfors och Rolf Könberg, lämnar politiken efter uppståndelsen kring uppgifterna om fusk i moderata provval.

Lindfors och Könberg lämnar politiken för att priset blivit för högt, säger de, inte för att de skulle ha brutit mot partiets regelverk. Riksdagsledamoten Mats G Nilsson hävdar att bakgrunden är politiska meningsskiljaktigheter och vill ha sin sak internt prövad.

Också Sten Nordin, ordförande för Stockholmsmoderaterna, håller igen i sina beskrivningar.

Vissa personer har inte, menar Nordin, levt upp till andan i partiets regler.

Det handlar alltså mer om vad som är olämpligt och omoraliskt än vad som är regelvidrigt. Snarare övertramp än regelbrott.

Men Moderaternas två snabbutredningar blir inte offentliga i alla delar. Så allmänheten kan få svårt att själv dra sina slutsatser om vad som har försiggått. Och Moderaterna tänker se över sina rekryterings- och nomineringsprocesser.

Så stor öppenhet som möjligt är att föredra. Helt enkelt därför att politik är en förtroendebransch. Vad som är regelbrott, usel moral eller ”bara” olämpligheter spelar kanske mindre roll. Väljarna måste kunna lita på sina politiker – eller med ett annat ord – förtroendevalda.

Att andra partier ligger lågt i sina kommentarer om Moderatsörjan i Stockholm kan vara klokt. Folkpartiet minns sin dataintrångsskandal i valrörelsen 2006. Socialdemokraterna har säkert inte glömt hur SSU-are uppvisade minst sagt kreativ bokföring i sina rapporter över antalet medlemmar.

Politik handlar i viss mån om att hålla god min i elakt spel.

Ändå kan inte betydelsen av öppenhet och rent spel betonas nog. Särskilt inte ett valår. Det måste också Moderaterna inse, detta parti som är så duktigt på att paketera och marknadsföra sitt budskap.

Om det blir en rödgrön valvinst lovar Socialdemokraternas näringspolitiske talesperson Tomas Eneroth att riva upp den nya lagen om att tillåta att nya rektorer får ersätta gamla.

Det skrev TT på torsdagseftermiddagen.

Och en knapp halvtimme senare kom ett annat TT-telegram:

Kärnkraften måste finnas med i en framtida energiförsörjning, säger Metallbasen Stefan Löfven.

Behovet av kloka blocköverskridande överenskommelser kan knappast göras tydligare. Energipolitiken skulle lämpa sig synnerligen väl för en långsiktig uppgörelse mellan kärnkraftsrealister inom till exempel Socialdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet.

Förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk i Sverige upphävs i den lagrådsremiss som miljöminister Andreas Carlgren (C) presenterade på torsdagen.

Så då blir det nya kärnkraftverk?

Det är inte säkert.

Saken skall avgöras på marknaden, inte av mästrande politiker snara med idéer om tankeförbud.

Centern har redan fått mycket stryk för att detta gamla nejsägarparti har tagit sitt förnuft till fånga och gått med på en unik och välbehövlig borgerlig kompromiss om energipolitiken. C accepterar, på goda och klimatsmarta grunder, att kärnkraften kan förnyas. Men vad Centerledaren Maud Olofsson gott kan poängtera när biobränslenostalgiker och vindkraftsdrömmare höjer tonen är detta:

Det är inte säkert att marknaden finner det mödan värt att bygga ny kärnkraft.

Nya reaktorer kan bli dyra. Inte minst därför att regeringen nu kräver ett obegränsat ansvar av reaktorägarna. Bolagets alla tillgångar skall kunna tas i anspråk vid en olycka.

Inga kärnkraftsnotor skall kunna skickas vidare till skattebetalarna, inte i något läge skall det gå att krypa upp i statens knä, betonar Carlgren.

Centern har tagit modiga och viktiga steg i energipolitiken.

Hoppas att alla Centerpolitiker insett det när det skall röstas i riksdagen.

De borgerliga regeringspartierna förtog sig uppenbarligen när de skötte ordförandeskapet i EU. Det ansåg Urban Ahlin, Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman, i onsdagens utrikespolitiska debatt. Ordna en fest för att muntra upp er, uppmanade han, och föreslog att de skulle ta hjälp av Centerns Fredrick Federley.

Det var uppenbarligen avsett som en skämtsam anspelning på att den centerpartistiske riksdagsledamoten i vad han kallar ”min dragpersonlighet Ursula” medverkat i olika arrangemang och företagsfester.

Att Ahlin gör sig lustig över HBT-personer är smaklöst. 

Att han gör det i riksdagens talarstol är anstötligt.

EU har beslutat att förlänga sanktionerna mot Zimbabwe med ett år. Skälet är att tillämpningen av avtalet om maktdelning mellan president Robert Mugabes Zanu-PF och oppositionen i MDC under ledning av Morgan Tsvangirai går för sakta.

Men frågan är om det överhuvudtaget går att tala om ett pågående reformarbete i landet. Mugabe visar inga tecken på att vilja dela med sig av makten och regimens våld och trakasserier mot oppositionen fortsätter till synes oförtrutet.

Det behövs fler och kraftfullare markeringar mot president Mugabe.

Under onsdagen är det utrikespolitisk debatt i Sveriges riksdag – denna gång utan Folkpartiets Birgitta Ohlsson. Förhoppningsvis innebär inte det att det blir tyst om Zimbabwe.

Finansinspektionen, FI, hittar ingen bostadsbubbla. Hushållens höga skuldsättning är visserligen oroande, men utgör inget hot mot det finansiella systemet.

Det är slutsatsen i FI:s nya bolånerapport.

Men åtskilliga bostadsrätts- och villaägare är skuldsatta en bra bit upp på skorstenen. Av det stickprov på drygt 6 800 nya bolån som FI granskat framgår att cirka hälften av hushållen har en skuld som är mer än fem gånger större än den disponibla inkomsten och över 10 procent av hushållen har en skuldkvot på tio gånger den disponibla inkomsten eller mer.

Många bubblor små.

Ryktena om fusk i Moderaternas provval i Stockholm med omnejd blir allt fler. På måndagen inleddes en intern utredning.

Att oegentligheter förekommit tycks vara klart. Ett av toppnamnen på Stockholmsmoderaternas riksdagslista har dragit tillbaka sin kandidatur sedan det avslöjats att han själv betalat avgiften för medlemmar han värvat.

Det skall inte gå att köpa sig ett politiskt förtroendeuppdrag. Blotta misstanken om att det förekommer riskerar att svärta ner alla partier och politiken i stort.