Kommentarer till Lögn, statistik och förbannade socialdemokrater

Av: Lars-Anders Jönsson

Lars-Anders Jönsson — Sat, 06 Feb 2010 11:51:58 +0000

Förändringen i antalet sysselsatta år 2009 försvann i mitt inlägg. ”och att den minskade med cirka 67 000 under 2009.”

Av: Lars-Anders Jönsson

Lars-Anders Jönsson — Sat, 06 Feb 2010 10:09:47 +0000

När Reinfeldt i partiledardebatten inför väljarna berättade att sysselsätningen sedan socialdemokraterna lämnade regeringsmakten ökat med 100 000 arbetstillfällen gjorde han det för att ge en bild av hur ”väl” de borgerliga hanterat svensk ekonomi. I det fall dessa siffror är riktiga skulle det betyda att vi under den värsta kris på många år och till skillnad från andra skapat fler nya jobb än vi förlorat. Detta borde leda till att en larmklocka slog och Reinfeldt med övriga i alliansen ifrågasatte siffrorna/bilden.
Nu visade det sig att jämförelsen var fel. Ökningen för den åldersgrupp vi använder var cirka 12.000 jobb.

I det fall Reinfeldt skulle visa siffror som motsvarar vad alliansen åstadkommit vad gäller sysselsättning borde utgångspunkten i jämförelsen vara någon gång på våren 2007 då deras första budget och politik kunde förväntas slå igenom. Sysselsättningspolitiken fram till våren 2007 var ju socialdemokratisk. Utgår vi från dessa tidpunkter ser vi att sysselsättningen från maj 2007 fram till dec 2008 minskade med drygt 10 000 jobb och att den minskade med cirka jobb under 2009. Genom att studera dessa tal över tiden får vi en bild som överrensstämmer med vår ”känsla”. Detta visar behovet av att SCB:s siffror på något sätt borde offentliggöras i tidningar eller TV, göras tillgängliga. Nu kan politiker alltför lätt ”lura” väljare och journalister.

Av: Per-Gunnar Andersson

Per-Gunnar Andersson — Fri, 05 Feb 2010 16:35:22 +0000

”Sten i glashus”, ”som man känner sig själv känner man andra” m fl tänkvärda ordstäv kommer osökt i minnet när tar del av Östros´s m fl´s raljerande över FR´s ”100 000″.
Att bluffa med siffror torde vara ett nödvändigt och tillräckligt krav för att kunna ägna sig åt den högre politiken.
Jag minns att när jag var arbetslös på 90- blev jag och många med mig tvångsinskrivna på diverse Af-kurser inför valen.
Detta skedde på order från ”högre ort” för att den (S)-märkta regeringen skulle kunna frisera siffrorna för ”öppet arbetslösa”.
Att sedan kurserna varken passade, var påbörjade innan valdagen och ej heller blev något av efter valdagen hade ingen betydelse.
Det viktiga var att siffrorna visade färre arbertslösa än det verkliga värdet och regeringen kunde skryta med effekterna om sin påstått aktiva arbetsmarknadspolitik.