Svarte Petter och utsmetade städer
Oxford Street i London – har du någonsin sett gatan tom? Dagtid, då affärerna är öppna? Eller Ströget? Tänkte väl det.
Kan du tänka dig att byta ut shoppingturen längs den pulserande leden, i de vackra byggnaderna, bland de många människorna mot en runda i ett köpcentrum? Inte jag. I Malmö föredrar jag affärerna längs Södra Förstadsgatan, Södergatan och Baltzarsgat, kring Gustav Adolfs torg, Davidshalls torg, Lilla Torg och Möllevången åtta dagar i veckan – Mobilia, Entré och Triangeln får vara. Instängda köpcentrum, är bara … instängda.
Men det kommer fler: i höst öppnar Emporia i Hyllie.
Samtidigt som service i städerna centrum, lätt tillgänglig också för kunder som inte åker bil, försämras, samtidigt som statslivet utarmas. Förbannelsen med stadsutsmetning, citysprawl.
Att fylla alla dessa butiker med kunder verkar omöjligt, precis som konsulten Anders Almér skriver på Aktuella frågor idag. Man behöver inte vara skicklig statistiker för att räkna ut det, behöver inte ha fina kalkyler. Det räcker att gå en runda i ett något köpcentrum som redan finns en vanlig vardag för att drabbas av tvivel.
Trots detta, trots att varje galleria blir den andra lik med samma butikskedjor och samma snabbmatsrestaurager och trots vad ökad biltrafik gör för klimatet byggs det fler köplador. Alla vet att lönsamhetskalkylen är svajig men håller tummarna för att det är någon annan som blir sittande med Svarte Petter.
