Teflonbroiler eller bondeoffer?
Ung, kvinna, framgångsrik – och bara för mycket? Eller inkompetent?
Centerledaren, departementschefen och näringsministern Annie Lööf har trampat i klaveret. Inte bara – ytterligare en gång – uttryckt sig klyschigt, inte bara varit oerfaren:
Pengarullningen på hennes departement och den röriga redovisningen, med fel rubriker och sammanblandningen mellan regeringskassa och partikassa är inte acceptabel. Inte blir det bättre av att hon är tuff mot andra, som Tillväxtverkets nu petade generaldirektör Christina Lugnet, men har glömt att sopa rent framför egen dörr. Eller av att hon så entydigt försvarade att den uppmärksammade julfesten kallades seminarium.
Fel är fel. Och medier ska granska makten.
Men när väl det är sagt så blir jag ändå lite betänksam över hur Annie Lööf behandlas nu.
Centerpartiet ligger och skvalpar kring 4-5 procent och förtroendet för Annie Lööf är i botten: I Demoskops förtroendemätning får hon betyget 2,17 – bara snäppet bättre än SD:s Jimmie Åkesson. Men C har varit svagt länge och förtroendet för Lööf har varit lågt. Att Centerns ideologiskt är luddigt är heller ingen nyhet – att gå från intresseparti för landsbygden till ett idéburet liberalt, grönt borgerligt parti sker inte i en handvändning.
Det mediala intresset för henne och kritiken nu tycks handla om något mer, kanske att hon är ung? Kvinna? Sticker ut?
Eller är det helt enkelt så att många irriterat sig på hennes framträdanden, men inte riktigt vågar kritisera detta – man vill väl inte vara åldersrasist eller kvinnofientlig heller – och bara väntat på en chans att kritisera?
Kanske lite av varje.
Tidningen Chef har granskat hennes ledarskap:
Hon ifrågasätts för sin ålder, sin brist på yrkeserfarenhet och pondus. Hon kallas ”teflonbroilern” och ”praktikanten”, men ingen ifrågasätter hennes glöd: duktig på att motivera och på att fatta egna beslut. Efter att ha pratat med medarbetare och partivänner ger tidningen Lööf 28 av 40 möjliga poäng.
”Hon är oprövad. Hon har byggt sin politiska karriär på att vara ung och ny och lite i opposition”, säger en tillfrågad, som antagligen ville ha en folkrörelseledare med gödsel under gummistövlarna. Då hjälper det inte att Annie Lööf inte är från Stockholm, hon hamnar liksom på Stureplan i alla fall.
”Krisen var ett faktum redan innan drevet mot Annie Lööf drog igång. Nu står hon nästan ensam på Stureplan och där kan det blåsa riktigt kallt”, konstaterar Eva Franchell i Aftonbladet.
När det blåser måste en partiledare ha ett starkt stöd i sitt parti. En oerfaren partiledare behöver kunniga medhjälpare och rådgivare.
Men Annie Lööf verkar stå rätt ensam.
