Hellre pasta med ungarna
Hört talas om tidsbrist? Hört talasom livspusslet? Hört talas om familj?
Självklart. Det har alla, utom kanske cheferna för alla de där verken som försökt roa sin personal med allehanda middagar och illa upphandlade event, chokladprovning och James Bond-fester. Det kan vara viktigt och klokt att samla sin personal och prata under trevliga former, men att hålla på med ”teambuilding” och ”event” med guldkant på statliga verk verkar ogenomtänkt.
Kostnaderna sticker med all rätt skattebetalarna i ögonen. Det slösas med medarbetarnas tid. Och nyttan är tveksam.
Det är inte alls så att verken behöver göra allt detta för att locka och hålla personal, för att tävla med det privata näringslivet. På få håll i det privata näringslivet slängs pengar längre iväg på vräkevent; det tog ett brått stopp då IT-bubblan brast. Och vill man ha personal som bryr sig mest om firmafesten?
Förklaringen att en organization har haft det tufft, att omorganiseringarna kostat på och att klimatet på jobbet blivit frostigt håller inte. Grupper med problem måste fokusera på problemen, inte dränka dem i konfetti.
Mona Sahlin (S) äter ”hellre falukorv med ungarna än entrecôte med LO”. Och många känner igen sig: den som har ont om tid och många engagemang om kvällarna föredrar pasta hemma vid köksbordet. Till och med om arbetskamraterna är riktigt trevliga.
De avslöjade tillställningarna är slöseri med tid och – andras – pengar. Och ansvaret för James Bond & Co är högsta chefens.
Ändå är statsminister Fredrik Reinfeldts (M) uttalande om generaldirektörerna riktigt märkligt: ”De är välbetalda, de borde veta bättre.”
