I ena laget Storbritannien och Tjeckien. I det andra 25 EU-länder. Och bland dem – lyckligtvis – Sverige.

Så ser läget ut efter måndagskvällens toppmöte i Bryssel.

Om pakten kommer att bli bra, om det kommer att fylla sitt syfte, lösa krisen och skapa ny tillväxt i Europa, är alldeles för tidigt att säga. Men åtminstone finns chansen att pakten utvecklas i en riktning som är bra också för Sverige.

Nu när Sverige valt att agera i den union vi är med i.

Det finns flera punkter på agendan. Men viktigast på toppmötet i Bryssel är den finanspolitiska pakten som länderna måste bli överens om.

Alternativet är bara förfärligt.

Det gick inte så bra vid förra försöket i december: EU:s Gossen Ruda, Storbritannien, satte sig som så ofta förr i EU:s historia på tvären och David Cameron lade in sitt veto – ett veto som kritiserades också på hemmaplan då varken han eller någon annan kunde säga vad det var ett veto emot.

Sedan dess har reglerna i finanspakten klarnat en hel del. Men kärnan är det som sagts från början: regler för ordning i statens finanser.

Vilket egentligen inte borde behövas, eftersom tillväxt- och stabilitetspakten redan innehöll de viktigaste reglerna. Problemet var att euroländer med jättarna Tyskland och Frankrike i spetsen bröt mot dem. Följden ser vi nu.

I kväll ska alltså Fredrik Reinfeldt (M) förhandla om Sveriges medverkan i europakten mot rätten att sitta med på eurotoppmöten. Kraven är att Sverige inte ska tvingas följa de nya budgetreglerna och nejet till euron ska respekteras.

Bra finanser har Sverige redan, så det är bara att hoppas på bra spridningseffekter av det svenska fögderiet.

Idag är det julafton för Sveriges bönder, skriver Dagens Industri.

Det är nämligen så att EU:s jordbruksstöd, totalt 5,6 miljarder kronor för svenskt vidkommande, betalas ut.

Den gård som får mest är Björnstorps slott utanför Genarp, 6 658 927 kronor.

Vi gratulerar ägaren, Thure Gabriel Gyllenkrok.

För övrigt anser vi att EU:s gemensamma jordbrukspolitik, cap, bör förstöras.

Eller åtminstone genomgå en rejäl reform.

Det blir inte mycket till guldkant på pensionärstillvaron framöver. EU-kommissionen har gått igenom medlemsländernas pensionssystem och enligt denna beräkning får den som med ålderns rätt lämnar arbetslivet 2048 ut 48,2 procent av slutlönen i pension.

Därmed hamnat Sverige näst sist i ligan. Endast estländarna har en magrare pensionärstillvaro att se fram emot.

Om nu prognosen går att lita på.

För vem toppar listan?

Jo, Grekland.

Där kommer den som går i pension 2048 att få 110 procent av lönen i pension.

Upp med handen alla som tror på det.

I Nederländerna tycks liberalkonservativa VVD och socialdemokratiska PvdA vardera ha säkrat 31 av de 150 mandaten i parlamentet, enligt en vallokalsundersökning. Islamfientliga Frihetspartiet verkar få få 23 mandat.

Det tyder på att socialdemokraterna har gjort ett bättre val än väntat – men därmed är också en koalitionsregering och svåra regeringsförhandlingar att vänta.

Islam och muslimers rättigheter att utöva sin religion har varit den stora frågan sedan Pim Fortuyn kallade islam ”en importerad kultur”. Han var den första som på allvar kritiserade islam i det mångkulturella landet.

Han mördades 2002 – av en djurrättsaktivist som försvarade sitt dåd med att han ville stoppa nästa Hitler.

Sedan dess har debatten om islam fortsatt, bland annat med filmaren Theo van Gogh och parlamentsledamoten Ayaan Hirsi Ali, och den hotade bli också detta vals huvudfråga – tills ekonomin och välfärden seglade upp som stora frågor också här.

I det förra valet fick Geert Wilders islamkritiska PVV, frihetspartiet, 9 platser i parlamentet. I EU-valet för knappt ett år sedan blev PVV näst största parti i Nederländerna. Och oron inför onsdagens val var att islamofobins frammarsch skulle bekräftas

Den ekonomiska röran i Europa får EU-kommissionären Olli Rehn att lansera en kontroversiell idé. Den går ut på att euroländernas regeringar skall få sina budgetförslag godkända i Bryssel innan de läggs fram.

Så får de som varnat för tilltagande överstatlighet med euron vatten på sin kvarn. Men knappast så länge. Euroländerna lär inte godta modellen med förhandsgranskning. Och det är svårt att beklaga.

Vad EU behöver är inte mer överstatlighet, utan starkare vilja att nå och leva upp till mellanstatliga överenskommelser.

Rehn är ute i ett viktigt ärende: att öka den ekonomiska stabiliteten inom unionen. Men på den punkten hade det sannolikt räckt långt om euroländerna faktiskt respekterat stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

Ett massivt stödpaket från EU och vips så går börserna upp igen. Glädjande, men ej att förväxla med någon långsiktig lösning.

Flera tunga bedömare påpekar att paketet främst ger de krisdrabbade länderna en tankepaus.

”Så som situationen var förra veckan så blev flera länder bakbundna, utan möjlighet att fundera på hur man skulle lägga upp de ekonomiska planerna framöver”, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist till Dagens Industri.

Hans kollega på Swedbank, Cecilia Hermansson, påminner också om att krisen inte är över.

Olyckskorpar är de knappast. För på sikt är ytterligare skulder och amorteringar förstås inte vad skuldsjuka stater med skenande utgifter behöver. Avgörande för den ekonomiska utvecklingen i Europa blir snarare krisländernas vilja och förmåga att vidta trovärdiga saneringsåtgärder.

Lördagens Pridefestival i Litauen stoppas.

En domstol i Vilnius beslöt idag att homo-, bi- och transpersoner inte får marschera, att de inte får fira. Sedan tidigare är det förbjudet i lag för dem att tala vackert om sin sexualitet…

Frågan är om inte domstolen hade haft lust att bestämma bort allt som inte passar i heteronormen, ifall det stod i dess makt.

I det djupt katolska landet är det uppenbarligen inte okej att vara som man är – som om den katolska kyrkan fortfarande kunde hävda ett moraliskt övertag att tycka till om sex.

Nu verkar hatiska högerextremister och religiösa fundamentalister hur som helst vinna.

Över kärleken.

I ett land nära oss.

Sydsvenska Dagbladets Europapris 2010 går till Svante Stockselius”för att han som högste chef, executive supervisor, för Eurovision Song Contest har fått Europa att sjunga och med hjälp av populärkulturen bidragit till att föra människorna i Europa och dess närområdennärmare varandra. När artisterna tar ton möts det forna öst och väst.”.