Arkiv för ‘finanskrisen’

Borg vs bankerna, rond …

Publicerad den 8 februari 2012 klockan 07:31 av Heidi Avellan

Storbankerna gör jättevinster mitt i krisen.
Finansminister Anders Borg (M) rasar mot bankerna. Tar till brösttoner, gör sig stöddig:
What else is new?
Borg menar att hårdare kapitaltäckningskrav kommer att kapa vinsterna. Han talar om höjd bankskatt.
Vi bankkunder är luttrade.Vi räknar med att bankerna hittar på ett sätt att skicka alla kostnader vidare, precis som de gör med risken. Går det bra gör banken vinst, går det illa står skattebetalarna för fiolerna.

Eftersom banker inte kan tillåtas gå omkull.
Hur som helst är det du och jag som betalar.
Bankerna vet det.
Vi vet det.
Och egentligen vet också Borg det.

Med i gänget

Publicerad den 31 januari 2012 klockan 07:59 av Heidi Avellan

I ena laget Storbritannien och Tjeckien. I det andra 25 EU-länder. Och bland dem – lyckligtvis – Sverige.

Så ser läget ut efter måndagskvällens toppmöte i Bryssel.

Om pakten kommer att bli bra, om det kommer att fylla sitt syfte, lösa krisen och skapa ny tillväxt i Europa, är alldeles för tidigt att säga. Men åtminstone finns chansen att pakten utvecklas i en riktning som är bra också för Sverige.

Nu när Sverige valt att agera i den union vi är med i.

Vem är de 99 procenten?

Publicerad den 17 november 2011 klockan 07:57 av Heidi Avellan

Mitt i prick, Martin Gelin, DN Kultur:

Det har länge varit orimligt att låta en procent av den mest radikala vänstern bli talesmän för 99 procent av den amerikanska medelklassen.

Polisen har kört iväg demonstranterna som hade slagit läger i Zuccotti Park på Manhattan.

Äntligen.

Först när extremvänsterns mesta tokstollar tystnar går det att föra ett konstruktivt samtal om bakgrunden till bankkris, finanskris, skuldkris. Det räcker inte att hojta högt om ”de rikas” girighet och livets allmänna orättvisor, åtminstone inte om man vill ha en förändring. Vilket merparten av Occupy Wall Street-rörelsen trots allt verkar vilja.

Fast det är kanske inte förändring extremvänstern vill ha. Utan en fiende. ”Den andre”.

Som de självrättfärdiga sedan vill ta sig rätten att röja undan.

Ett tankemönster svårt att utrota, uppenbarligen.

Saablar – igen

Publicerad den 7 november 2011 klockan 20:39 av Heidi Avellan

Om något verkar vara för bra för att vara sant så är det i regel jox.

Att Saab skulle räddas av Kina verkade nästan för bra för att vara sant – även om kris och möjlighet påstås vara samma ord på kinesiska.

Det visade sig vara för bra för att vara just det. Jox. Åter en gång.

General Motors släpper inte tekniklicenserna om Saab blir kinesiskt – av rent affärsmässiga skäl: viktig information hamnar i händerna på en potentiell konkurrent. Detta lär stoppa affären med Pang Da och Youngman.

Men snackekonstens mästare, Saabs VD Victor Muller, är fortsatt fylld av tillförsikt: ”Det finns alltid alternativ men vi har begränsad med tid”, säger han till P4 Väst.

Tur att en annan pratglad, förre näringsministern Maud Olofsson (C),  förstod att hålla Saab på armslängds avstånd. Vad svenska skattebetalare inte behöver är en bilfabrik som inte producerar bilar och som tycks vara omöjlig sälja.

Reinfeldt behöver konkurrens

Publicerad den 28 december 2010 klockan 14:43 av Tiina Meri
Under tisdagen redovisades resultatet av Svensk väljaropinion, en sammanställning som Novus gör på uppdrag av Ekot:
Socialdemokraterna backar medan stödet för Moderaterna ökar. Opinionsstödet för S är 27,5 procent, motsvarande siffra för M är 34,8 procent.
Och i en Sifomätning som Aftonbladet publicerar på tisdagen framkommer att förtroendet för statsminister Fredrik Reinfeldt (M) är rekordhögt.
Mer än sju av tio svenskar, närmare bestämt 72 procent, har stort eller mycket stort förtroende för Reinfeldt.
Det är den högsta siffran sedan Aftonbladet och Sifo 1995 började mäta förtroendet för riksdagens partiledare.
Kan statsministern slå sig till ro?
Det vore oklokt.
Att förtroendet för Reinfeldt är skyhögt har sina förklaringar. Svensk ekonomi befinner sig med europeiska mått mätt i ett mycket gott skick. Alliansregeringen har genomfört lejonparten av sina vallöften. Reinfeldts resonerande stil får honom att framstå som en allvarlig, saklig och pålitlig politiker. Och på andra sidan blockgränsen utmanas han av … ja, vem?
Det är tillspetsat att, som Ulf Bjereld (S), professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, varna för att ett högre stöd för Reinfeldt ”blir lite Nordkoreanivå”.
Men det är sant att en blöt filt just nu ligger över svensk politik. Sverige behöver en stark och fokuserad opposition.
Och den till synes opassionerade administratören Reinfeldt – han behöver en vision.

Match mot fjärrkontrollen

Publicerad den 9 maj 2010 klockan 20:58 av Heidi Avellan

Också duellen mellan statsminister och oppositionsledaren i Agenda på söndagskvällen tog avstamp i det mest brännande ämnet just nu: den akuta ekonomiska krisen. Och de två ledarna var rörande överens om att Sverige måste ta sitt ansvar, men utan att ta risker.

Det gäller också de två lagens löften till väljarna. Ordning på de offentliga finanserna är – lyckligtvis – högprioriterat för vardera sidan. Euron? Ja, båda tror på projektet, men Sahlin ”i teorin”, medan Reinfeldt vill ”respektera vad svenska folket sade 2003″ – och betonar att beslutet skall vara blocköverskridande.

Ja, det var intressant att resonera kring värderingar och människosyn – utmärkt tänkt av Agena.

Men det gör inte de två statsministerkandidaterna mer spännande, när de lyssnar med huvudet lätt på sned.

De två alterativen blev tydliga, det skall sägas i rättvisans namn. Alliansen tycker att det skall löna sig att arbeta och att det skall vara möjligt att leva på sin lön, medan de rödgröna tror på bidrag. Som finansieras med högre skatter för dem som utbildar sig och jobbar mer.

Så Reinfeldt drar det längre strået i debatten. Men teknikpoäng är inte stilpoäng – och i politik räknas båda.

Duell – visst åter det rafflande.

Men det är falsk marknadsföring, Mona Sahlin vs Fredrik Reinfeldt är inte rafflande. Det är bara mer av samma, framfört i malande lågt tonläge i ett – misslyckat – försök att vara statsmannalik.

Söndagens Agenda-duell bekräftade detta.

”Tobleronepolitik” fick S att gå i taket häromveckan, men för dem som följer svensk politik på nära håll var det lite uppiggande. Puls, hetta, påhittighet – det behöver svenska politik mer av.

Nu mal de på igen och allt tal om ”smutsig kampanj” känns nästan som önsketänkande, som en välgärning för demokratin.

Om de inte säger något intressant snart är fjärrkontrollen räddningen.

Skall väljarna orka hänga med fram till valet i september får politiker skärpa sig. Det gäller inte bara att ha en politik och att tro på den själv, det gäller att kunna bilda opinion. Och då måste väljarna hålla sig vakna framför TV:n.

Burka fel – i partiledardebatten

Publicerad den 31 januari 2010 klockan 21:16 av Heidi Avellan

När partiledarna blir konkreta, när debatten närmar sig verkligheten  så handlar det om ett litet tygstycke som få bär.

Ärligt:

Hur många har sett kvinnor i burka i Sverige? Hur stor är den här frågan i vår vardag? Och i vems intresse är det att valdebatterna handlar om burka och niqab? 

Precis:

Det gynnar sannolikt det parti som inte får vara med när sju riksdagspartier möts, men aspirerar på plats i riksdagen. Sverigedemokraterna.

Risken är alltså uppenbar att svensk politik trampar lika sett som dansk, där Dansk folkeparti fått sätta agendan.

Partiledardebatten i SVT:s Agenda började som samma harvande kring skatter och arbetslöshet som varje debatt med de sju – eller de två statsministerkandidaterna. Tills det blev burkadags och värderingar blir viktigare än att visa att  de två blocken är två tydliga alternativ.

Så långt är valårets hetaste frågor en trappstädning en söndagsmorgon hos statsministerns pappalediga facebookande pressekreterare. Oppositionsledarens lyxhandväska. Och så burka och niqab.

Möjligen, möjligen lite mer än bagateller, möjligen, möjligen tunga symbolfrågor.

Lägg till vargjakten, inte heller den en central fråga för samhällsutvecklingen – även om  miljöminister Andreas Carlgrens (C) hantering väcker frågor om regeringsfähighet.

Utanförskap och skatter är frågor som berör så mycket fler, och det enda riktigt tydliga beskedet här är att de rödgröna kommer att höja skatterna. Hur mycket? Besked tidigast i april.

Vad gäller alliansens framtidspolitik, inför nästa mandatperiod, finns inte ens en sådan vag tidtabell för besked. 

I det läget är burka fel fråga.

Mer om debatten skriver jag – och många – på Twitter, #partiledardebatt.

Åter till arbetslinjen

Publicerad den 27 januari 2010 klockan 12:31 av Magnus Jiborn

Bättre än väntat. Så kan man sammanfatta Finansdepartementets nya konjunkturprognos som finansminister Anders Borg (M) presenterade nu på förmiddagen.

Den beräknade tillväxten under 2010 skrivs upp till 3 procent, 1 procentenhet högre än vad Finansdepartementet räknade med för bara två månader sedan.

Samtidigt räknar Borg med att de offentliga finanserna stärks och att arbetslösheten minskar från 9,5 procent 2010 till 6,6 procent 2014.

Och kanske ännu lägre:

”Vi kommer att ligga på en nivå om fyra–fem procents arbetslöshet inom några år”, sade Borg till TT i en kommentar.

Även om Anders Borg vid presskonferensen ville fortsätta hålla hårt i börsen lär hans prognos ge näring åt nya reformkrav och reformlöften under den stundande valrörelsen.

För regeringsalliansen innebär den ljusare arbetsmarknaden en särskild lättnad. Alliansen gick till val på att minska utanförskapet och få fler i arbete. Den globala finanskrisen sköt alla sådana ambitioner i sank, men enligt de siffror som Borg nu presenterat blev det långt färre än befarat som miste jobbet på grund av krisen.

Möjligen kan alliansen därmed frestas att återanvända vallöftet från 2006 om att få fler i arbete, och hoppas på större tur än förra gången. Risken är dock stor att väljarna inte är så imponerade av regeringens insatser hittills på området. Optimistiska prognoser är alltid trevliga, men vinner knappast några val.

Valåret börjar klockan 9.00

Publicerad den 20 januari 2010 klockan 07:12 av Heidi Avellan

Lagen är klara: rödgrönt utmanar alliansen.

Frågorna är givna: tre S – sjukförsäkring, sysselsättning, skola. Och så lite bilkris, klimat, ekonomi…

Spänningen stiger. Klockan 9.00 startar valåret 2010 på allvar, med partiledardebatten i riksdagen. Följ den på twitter.com/heidiavellan.

Vem vann? Det vet vi vid lunch.

Sedan fortsätter denna valårsupptakt med duell mellan Fredrik Reinfeldt (M) och Mona Sahlin (S) i Agenda på söndag – och partiledardebatt 31 januari.

Banker med vaxpropp i örat

Publicerad den 13 januari 2010 klockan 15:27 av Björn Ramel

SEB:s vinst 2009 förväntas bli 1,5 miljarder kronor, det sämsta resultatet på tio år. Samtidigt ser avsättningarna för bonusar ut att hamna i samma storleksordning eller något högre, runt 1,8 miljarder. Men någon utdelning till aktieägarna blir det inte.

Allt enligt Svenska Dagbladet.

Ett sådant agerande vore provocerande, närmast en spottloska i ansiktet på småsparare, på politiker som under finanskrisen predikat återhållsamhet med rörliga ersättningar och på alla skattebetalare som via bankgarantin hjälpt bankerna genom finanskrisen.

Några beslut om bonusar och utdelningar ännu inte är fattade, svarar SEB. Informationsdirektör Viveka Hirdman-Ryrberg hävdar rent av att banken tar intryck av den debatt som förs om bonusar.

Visst vore det bra.

Häromdagen visade dock en granskning av Finansinspektionen att nästan alla bonusar som bankerna betalade ut förra året tjänats in under mindre än ett år och betalats ut inom ett år, samt att bonusarna i vissa fall var högre än året innan. Det stod visserligen bankerna fritt att agera så, men någon större lyhördhet vittnar det inte om.

Framför allt står det klart att bankerna har ett stort arbete framför sig om de skall leva upp till det nya ramverk för rörliga ersättningar som trädde i kraft den 1 januari år. Enligt det skall minst 60 procent av bonusarna skjutas upp i minst tre år.

I grunden är lönepolitik ägarnas ensak. Men när offentliga medel bidragit till bankernas fortlevnad är det inte orimligt att staten får ett visst inflytande över hur pengarna används.

Hur som helst kommer kraven på ytterligare regleringar höjas om SEB och andra inte rensar öronen. Tanken med de enorma stöd som räddat banker världen över var inte att bankerna skulle upprepa misstagen som bidrog till krisens uppkomst.  

Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu