Publicerad den 16 november 2012 klockan 21:18 av Fredrik Hedenskog
Såg ni Henrik Stenson i sändningen från Sydafrika idag? Såg ni farten och självklarheten i svingen med drivern?
Tänk ändå vad självförtroende kan betyda. Stenson har, i alla fall för tillfället, en driver som han känner att han kan lita på och det har väl inte varit fallet sedan någon gång under våren 2007.
– Jag räknade till åtta bra drivar under första rundan och det var väl ungefär lika många som under hela 2011, sa Stenson till Europaturens hemsida.
Och det var alltså omdömet efter första rundan. På fredagen var han ett slag bättre och leder med fyra före Magnus Carlsson, även om andra rundan inte blev 100 procent färdigspelad.
# # #
En korrigering gällande Hongkong Open: Det spelar ingen roll att Rory McIlroy missade cutten, varken Peter Hanson eller någon annan kan komma ikapp världsettan i Race to Dubai. Men det finns ju en tävlingsseger och en andraplats att spela om i finalen, i alla fall.
# # #
Caroline Hedwall verkar äntligen ha hittat tillbaka till ett spel som påminner om det hon presterade i fjor och i våras. Med ljumskproblemen förhoppningsvis avklarade är hon delad nia halvvägs in i säsongsfinalen i Naples, Florida, efter rundorna 70–69. Hedwall är –5 totalt och fem slag efter ledande Ai Miyazato, med Anna Nordqvist ett slag före sig.
Detta inlägg publicerades av misstag på Sydsvenskans OS-blogg. Golfen ska visserligen vara med i Rio, men det känns ändå lite väl långsökt. Tar på mig ansvaret för denna socket. Inlägget är numera också publicerat på sin rätta plats, det vill säga Sydsvenskans golfblogg.
Skriv en kommentar »
Publicerad den 13 augusti 2012 klockan 09:52 av Lars Dareberg
Då stänger åtminstone jag ner OS-redaktionen för den här gången. Det här blir den sista OS-bilden från London 2012.
Den är tagen på elden som du ser och från elden strömmar det värme som gör att idrottarna blir suddiga och ser konstiga ut. Rent fotografiskt så ställde jag först skärpan på löparna men det var liksom ingen mening med det. Då blev nämligen ingenting skarpt. Då flyttade jag skärpan till elden och då blev det bättre tyckte åtminstone jag.
OS elden är nu släckt.
/Lars Dareberg
Skriv en kommentar »
Publicerad den 13 augusti 2012 klockan 02:03 av Max Wiman
…på återseende i Rio de Janeiro, ska det betyda på portugisiska.
2016 är nästa sommar-OS och då är det alltså Brasilien som gäller. Om några av oss träffas där och då, det är en helt annan historia.
Vi som jobbat för Sydsvenskan i London vill bara säga
THANK YOU
för att ni följt vår rapportering.
Vi hoppas ni är nöjda.
Vi tycker att vi fått uppleva fantastiska olympiska spel, men ser nu fram emot att vända hem och rapportera om idrottens vardag.
Efter några dagars ledigt, förstås.
Varma hälsningar
Max, Heidi, Fredrik och Lasse
Skriv en kommentar »
Publicerad den 12 augusti 2012 klockan 17:41 av Max Wiman
Det var väl ganska symptomatiskt för Sverige i detta OS. Ännu en riktigt, riktigt bra prestation av handbollslandslaget.
Men marginalerna var inte där. Frankrike vann och Sverige är för fjärde gången silvermedaljörer i OS-handbollen.
Svenskarna gjorde en fantastisk försvarsinsats genom hela matchen, kämpade och krigade och hade faktiskt lägen att kunna skapa ett överläge som kunde skakat fransmännen ordentligt.
Men det offensiva spelet fick gå mest på vilja, Sverige hade svårt att spela sig tillräckligt många bra lägen och inte tillräckligt bra skytte från distans för att skjuta sönder franske målvakten. Det blev dessutom för många tekniska fel, bortkastade bollar.
Totalt sett var det ändå en fantastisk laginsats av ett gäng som inte många trodde på före OS och jag undrar ibland på om de själva ens trodde på sig när gruppspelet höll på.
Det här var en verklig LAGsilvermedalj. Det vore fel att hålla fram enskilda spelare.
Ett silver med guldkant. Som Lisa Nordéns, som Sara Algotssons.
Det har varit lite stolpe ut i de här spelen, men heder åt svenska OS-truppen och inte minst då handbollslandslaget.
Skriv en kommentar »
Publicerad den 12 augusti 2012 klockan 12:17 av Lars Dareberg
OS börjar ärligt talat gå mot sitt slut nu. Det känns alltid konstigt att något som tagit så mycket tid och varit så roligt helt plötsligt är slut.
Okej, Sverige ska ta en sista medalj i handbollen i eftermiddag men sen är det mer eller mindre slut.
Det har varit ett fint OS. Det är mycket jag kommer minnas från det. Mycket ska summeras och när tiden och hjärnan hinner ikapp så går det att summera mer och mera så att säga. Rent arbetsmässigt har vi varit ett fint gäng här i London. Vi har hållit humöret uppe hela tiden. Vi har skrattat mycket.
Jag själv har varit på inte mindre än 22 sporter under dessa veckor.
Nu kommer vardagen sakta tillbaka.
Men innan det vill jag med några bilder bara lyfta på hatten för ännu ett fint OS.
Hoppas vi ses igen.
/Lars Dareberg
Skriv en kommentar »
Publicerad den 12 augusti 2012 klockan 10:02 av Lars Dareberg
OS nästsista bild är tagen och publicerad. Här har ni den.
En sak som har varit rolig med att ta alla dessa bilder är att jag vet vad jag har och hur jag ska gå vidare i mina bildval och kompositioner. Jag har saknat festen och folklivet. Det har varit tight och långt ifrån men inte särskilt mycket av den fest som faktiskt OS är. Förutom några fotografkollegor som bråkar i något ”fotografdike” är OS väldigt vänligt och fint. Så är det alltid. Här är folk alltid vänliga mot varandra. Varje dag träffas folk från hela världen med olika vanor och syner på saker och ting. Men till OS har alla kommit för att dom förmodligen gillar sport men också för att dom gillar världen på något sätt. Det är en bra plats och den blir tydlig på ett OS. Jag får ofta frågan om hur många medaljer Sverige tagit. Jag brukar fråga tillbaka ”vet du hur många medaljer Europa tagit?”. För mig är det där inte det viktiga. Någon vinner, någon förlorar. Så är det ju bara, annars skulle det inte kallas sport.
Det är som med konsten. Den behövs egentligen inte, eller fyller någon funktion men sätter igång väldigt mycket känslor hos folk. I bästa fall. Det är väl fint så och dom där känslorna är nog det man kan se hos folk. De glada ansiktena. Skratten. Vänligheten. Skulle det vara enbart för OS skulle det inte finnas några oroligheter i världen även om sporten i sig faktiskt går ut på att slå sina konkurrenter sönder och samman men dom spelreglerna vet redan alla. Dessutom är det egentligen inte någon som tar någon större skada av det.
Bilden ja.
Bilden är tagen en bit utanför London. På en stor kulle hade dom lagt mountainbike-banan. Det var brittiskt och vackert och solen sken så att näsan blev röd dessutom. Fotografiskt var det svårt att komma åt tyckte jag även om jag på vissa ställen fick ligga så nära att jag nästan kände gummidäcken passera håret på armarna. Mellan två platser jag sätt ut innan (jag gick banan innan start) ”fastnade” jag här och istället för att bara stå där så tog jag några bilder. Snabb exponeringstid och inga konstigheter. Barnen med flaggorna gör bilden. Det är dessutom hemmahoppet med efternamnet Last som passerar. Trots det kom hon inte sist, hon cyklade in som åtta.
Det blev senare dagens OS-bild.
/Lars Dareberg
Skriv en kommentar »
Publicerad den 11 augusti 2012 klockan 18:42 av Max Wiman
Det finns massor av duktiga idrottare här. Verkligen massor. Och så finns det kung Usain Bolt.
Plötsligt hördes rop och en klunga av människor rörde sig i den internationella zonen av den olympiska byn.
Tre poliser syntes skydda en man i mitten. Ni vet vem. Leende skred han i relativt hög hastighet genom det lilla området. Noga med att inte stanna. Då hade det blivit kaos.
Väl inne i själva byn, där han också bor, kan han förmodligen ha det något lugnare. Även om många idrottare (inte minst svenska handbollstjejer…) gärna velat prata med honom. Där inne slipper han tv-kameror, övrigt mediateam och vanliga nyfikna.
Men närmare honom än så här lär jag aldrig komma.
Det måste egentligen upplevas på plats för att förstå hur hysteriskt det är runt honom. Ni har ovan ett par bilder från dagens ”möte” med Bolt. Nedan får ni också ett par bilder från presskonferensen efter 100 meter som jag inte hunnit lägga ut tidigare. Så förstår ni kanske hur det är.
De enda som kan mäta sig i popularitet med honom är några av de amerikanska basketstjärnorna. Men det känns ändå inte som det blir samma elektriska hybrisstämning som när Bolt visar sig.
Skriv en kommentar »
Publicerad den 11 augusti 2012 klockan 17:21 av Fredrik Hedenskog
Handbollslandslagets förbundskaptener Staffan Olsson och Ola Lindgren har ännu inte bestämt sig för vilken målvakt som ska få förtroendet från start i OS-finalen mot Frankrike.
Johan Sjöstrand storspelade i kvarten mot Danmark och de flesta trodde att han skulle spela i semifinalen mot Ungern också. Men då satte kaptenerna Mattias Andersson mellan stolparna.
– Vi har två bra målvakter. Tittar man på Ungernmatchen så visste vi att de har gjort 75 procent av sina mål i mitten och väldigt många från nio meter, och vi tycker att Mattias är en bra målvakt på niometersskott, säger Staffan Olsson.
Andersson hade inte lycka med sig hela matchen, men klev fram när det gällde.
– Det fanns en del skott som han skulle ha tagit och han var ett insläppt från att bli utbytt. Men då tog han något skott och sedan gjorde han de här bonusräddningarna, frilägesräddningarna, på slutet. Så det var ju kul både för honom och för oss.
Frankrike är en annan typ av motståndare, med större variation på sina avslut.
– Det får vi ta med i beräkningarna. Sedan får vi lyssna på våra magkänslor, säger Staffan Olsson.
Varken Sjöstrand eller Andersson hade någon större kväll när Sverige mötte Frankrike i gruppspelet. Men Staffan Olsson menar att det saknar betydelse.
– Nej, nu är det ny match. Nu har de presterat varsin bra match och det är det som är det väsentliga, tycker jag.
Skriv en kommentar »
Publicerad den 11 augusti 2012 klockan 02:53 av Lars Dareberg
Idag har vi konstsim som dagens bild. OS enda sport som inte tänker på jämställdheten. Här är inte männen välkomna nämligen. Det är synd, dom håller klass, jag lovar. Fråga mig som varit på VM i konstsim för herrar förra våren.
Men då var då och nu är nu. Vilken show. Läktarna var fullsatta såklart och mest hördes dom ryska fansen med Kanada strax efter. Att fotografera konstsim är svårt. Kvinnorna försvinner ner och så ”skjuter” dom upp en av deltagarna rätt upp i luften. Det går fort. Jag tog en plats på läktaren och var där sådär 1,5 timme innan det började. Dom stora byråerna monterade kameror på botten men det är svårt för mig på ett sånt här stort evenemang. Konstsim kan ha varit den svåraste sporten att fotografera på höjden. Kanske skulle jag ha valt duetten istället när det bara är två deltagare.
Förra året gjorde jag och Heidi Silvander ett reportage om Skånes stoltheter inom den manliga konstsimmet från Hammenhög. Det prisades i övrigt i Årets Bild. Både som Årets Bildspel och som Årets Humorpris. Du kan med lätthet se det bildspelet här.
Som du ser går ju jag nästan som expert när det gäller konstsim. Dessutom är jag väldigt bra på att hålla andan.
/Lars Dareberg
Skriv en kommentar »
Publicerad den 10 augusti 2012 klockan 19:46 av Max Wiman
Galna segerscener har precis utspelat sig i det som faktiskt heter Basketball arena, eftersom det var den sporten som inledde OS här,
Galet glada svenskar har firat, hoppat, dansat, gjort vågen – och blivit omplåstrade.
Och lika galet är det förstås att detta svenska lag som inte ens klarade av Montenegro i VM-kval för en dryg månad sedan på söndag spelar OS-final i handboll.
Förstår ni det? Vi gör det knappt. Sverige kommer att vara i elden precis innan elden släcks och för fjärde gången i historien jaga ett OS-guld.
Tre gånger har det inte gått. På planen då: Staffan Olsson och Ola Lindgren. Kan de göra skillnad på bänken?
Så är det alltså, 27–26 mot Ungern efter en ny nervdrypande rysare. Möjligen något i onödan eftersom svenskarna kunde stängt butiken vid ett par tillfällen i andra halvlek.
En ny insats med hela hjärtat, men också med en första halvlek där Sverige spelade riktigt bra och metodiskt anfallsspel bäddade för det här. Då med Kim Andersson som lysande regissör.
Han stänkte också in Sveriges näst sista mål som minst sagt var viktigt.
I slutet gjorde Mattias Andersson ett par galna räddningar, som skulle visa sig avgörande.
Att det här laget spelar OS-final är helt makalöst och visar vad vilja och inställning kan betyda i avgörande matcher.
Motståndaren vet vi först senare i kväll, men det spelar mindre roll.
En medalj är säkrad och nu är det bara 60 minuters krig som gäller.
Fast det gäller att lappa ihop laget. Jonas Källman fick låret ombandagerat mitt i segerjublet efter en lårkaka i andra halvlek.
Värre såg det ut för Dalibor Doder, som haltade ut och lämnade hallen i andra halvlek.
Skriv en kommentar »
