Blake blekare än Bolt
Yohan Blake må ha sprungit snabbare än Usain Bolt i år, men när det gäller karisma är Bolts störste utmanare hästlängder efter. Det var faktiskt med stor förväntan som jag ilade iväg till presskonferensen med Yohan Blake, som anordnades av hans sponsor, men själva tillställningen blir krystad när han måste inleda med ett litet föredrag om sina fantastiska skor.
På OS får man antingen prata med de stora stjärnorna genom den traditionella presskonferenser i mediacentret eller genom sponsorerna. Snacka om att jag blev kallsvettig när jag insåg att Usain Bolt redan hade haft en presskonferens här i London. Det värsta var inte att jag missade den, utan att jag faktiskt inte hade en aning om att den var – trots att jag hade kollat alla informationskällor som jag känner till – just för att det inte skulle hända.
Nu visade det sig att man skulle ha gått in på det jamaicanska förbundets hemsida och ackrediterats sig till den för över en månad sedan annars var det kört – och det var ingen av de journalister som jag har pratat med som hade gjort det. Okej, jag surfar extremt mycket men just den sidan var inte med på min checklista.
När sedan utmanaren Yohan Blake hade presskonferens var jag så nellad att jag var bland de första på plats och satt längst fram i en överfull lokal. Och jag har aldrig sett en kille med så välmanikyrerade naglar, men nu var de inte så långa som de var i dokumentären om Bolt som gick på SVT. TV-tips by the way.
Det var trångt i rummet och Blake svarade snällt på alla frågor och fotograferades bara tillsammans med sina skor som tydligen hade extra allt.
Han verkar vara en sympatisk kille, 22 år, och redan världsmästare och den som faktiskt har vunnit över Bolt på både 100 och 200 meter år. Det är omöjligt att sia om hur det går i finalen eftersom man inte vet hur formen är på Bolt. Bolt var inte var riktigt hundra procent ok när Blake vann över honom i de jamaicanska mästerskapen – men det är han kanske nu? Det måste han vara om han ska bli den legend som är målet.
Det är alltid kul med rivaler som kommer från samma land – och hur media behandlar dem. Tidigare i veckan var jag och lyssnade på simmaren Michel Phelps på mediacentret. Han fick knappt en fråga om sin konkurrent Ryan Lochte, som till slut slog honom i båda individuella distanserna, medan Lochte knappt han sätta sig innan frågorna om Phelps haglade. Det är inte så lätt att kliva fram ur skuggan på så stora idrottspersonligheter som Phelps och Bolt, den saken är klar.
Själv var jag helt förundrad över pådraget vid presskonferenserna ute i OS-parken. Det finns simultantolkar och framför varje plats är det lurar och en box där man kan ställa in olika kanaler beroende på hur man vill ha det. Det kändes som man hade kommit in i EU-parlamentet eller något liknande.
Phelps var charmig och bjöd på sig själv. Han inledde presskonferensen med att ta upp mobilen och fota pressen. Vaddå, ni fotar ju mig, sa han och skrattade.
På torsdagen blir det gymnastik för hela slanten innan det blir dags att se hur det går för Therese Alshammar på fredag och friidrottarna som drar igång.
Det här är det roligaste jag någonsin har gjort och om jag bloggar för lite så beror det på att jag har fullt upp med att vara ute i OS-parken och jobba. Tur att jag har kollegor som är mer frekventa på bloggen för det händer saker hela tiden. Det är det som är så härligt.
Natti/Heidi
