Språkbloggen 18 februari 2016 • Uppdaterad 17 februari 2016

Mediespråk: Nedsättande ord som börjar på n

Facebookdelningarna är i skrivande stund på väg mot 20 600.

Det gångna veckoslutets nyhet på Sydsvenskan.se om Farmor Elsas Bageri & Café i Svedala som säljer chokladbollar under en benämning som inte bara är otidsenlig utan också innehåller ett nedsättande ord blev ett viralt samtalsämne.

För över tio år sedan var det ett konditori i Sjöbo som drog till sig uppmärksamhet på samma tema. Den gången blev det DO-anmälan, och konditoriet fick se till att hitta på ett nytt namn på sin chokladboll. En kvällstidning hakade på och ”lyfte” frågan till en bagatelliserande skojnivå genom att ordna en namntävling.

Kanske säger det något om vår tid och vårt samhällsklimat att vi nu åter möter en aningslös hållning till ett ord som odiskutabelt är negativt laddat och inte bör användas i vare sig nyhetstext eller handelns marknadsföring och skyltning.

I båda fallen är själva klangbotten en reaktion mot ett perspektivlöst språkbruk, men denna relevanta kritik väcker ju också dem som inte fäster någon vikt vid negativ laddning utan hävdar rätten att få fortsätta använda ett belastat ord som av många uppfattas som stötande. Det är dystert, men glädjande nog står kritikerna för en stor andel av kommentarerna i Svedalafallet.

Hur ska medierna förhålla sig till nedsättande ord? Ja, att de inte ska användas i rapporteringen är självklart, men när de i sig själva är en del av nyhetsflödet, hur gör man då?

Sydsvenskans reporter Julius Viktorsson citerade Svedalabageriets benämning på chokladbollen och undvek det nedsättande ordet genom att använda initialdräkt: ”n-ordet”, skrev han.

Det är rimligt, försiktigt och korrekt att markera distans genom citattecken och ordförklädnad, men lika rimligt är det, på ett metaspråkligt plan, att nämna ordet. Det viktigaste är att uttrycka sig begripligt, återge det laddade uttrycket sparsamt och att inte vackla i hållning och skärpa. Källor som används ska citeras utan klåfingriga omskrivningar och ”varningstexter”. Som alltid gäller att förmedla ett innehåll som är sant och relevant. När Julius Viktorsson citerade Språkrådets frågelåda var det självfallet språkvårdsorganets mer direkta språkbruk som syntes.

I juni 2011 skrev frilansjournalisten Nils Svensson i Språktidningen under rubriken ”Historien om när det svarta ordet skulle bytas ut”. En ny upplaga av barnboken ”Ture Sventon i Paris” av Åke Holmberg hade kommit ut tidigare samma år, och historien som skulle berättas var den om hur förlagsredaktören minst sagt stötte på patrull när hon ville ändra några av författarens daterade formuleringar.

Ur ett intressant resonemang om ändringar i litterära texter bryter jag ut några rader som väl sammanfattar en klar och tydlig kurs också för mediespråket:

”Endast i ett sammanhang är det politiskt korrekt att säga neger: den metaspråkliga debatten. Det vill säga när ordet diskuteras.”

 

Röster som räknas
1. Etymologen. Bo Bergman i sin etymologiska ordbok ”Ordens ursprung”: ”Vissa vill försvara ordet neger genom att anföra att det latinska grundordet niger ursprungligen bara betyder ‘svart’, men detta etymologiska faktum tvättar inte alls bort den negativa känsloladdningen.”
2. Facebookrösten. Den enda som behövs: ”Svårt att inte bli provocerad när man blivit kallad negerjävel i alldeles för många år. Jag förstår helt ärligt inte hur man kan försvara detta. Jag personligen associerar inget positivt med just ordet neger.”

 

Mediespråk publiceras i Sydsvenskan och i Språkbloggen på Sydsvenskan.se torsdagar udda veckor.


  • Malmö Sydsvensken

    Den som anser att ordet neger har en negativ känsloladdning avslöjar sig själv, och den därmed sammanhängande spridningen av den negativa negern är politik indoktrinering i tyckasyndomsamhället, som i själva verket är djupt rasistiskt. Annars hade neger varit en beteckning på samma nivå som europé.

    • Ankdammsman

      Jag har också svårt för journalisternas till språkvård maskerade politiska nyordskampanjer (tydligast manifesterad i hendebatten), men neger är ett hopplöst fall och det går inte att förneka att det har övervägande negativa konnotationer. Sen är det en annan sak att vi inte ska ge carte blanche till det självutnämnda språkpolisetablissemanget och hela deras agenda, som är minst sagt omfattande.

    • xfswede

      Tvärtom: den som INTE anser att ordet har en negativ känsloladdning avslöjar sig själv.

      Och europé betecknar bara var en person bor (eller möjligen är född). Det säger inget om något annat.

  • Leif

    Enkelt, jag koper bara censurbollar.

  • spjatt

    Negro betyder ju svart och det är en mörk rund boll till kaka så var är felet med negerboll jag har också blivit kallad jävla viting så va är problmet?????

  • Malmö Sydsvensken

    Ja, den som inte känner av det negativa torde vara neger eller negrofil, eller neutral. Den med negativa känslor för ordet torde vara vit negrofob. Ordet europé säger i första instans var en människa är född, självklart, liksom neger. Du antyder att neger till skillnad från europé skulle säga mer, ”om något annat”, du är alltså rasist, liksom de som anser att ordet neger är nedsättande.

  • Johan Johansson

    Jag tycker det är oerhört tråkigt att svenskarna har blivit så lättkränkta. Neger är bara fem bokstäver. Det är ett fult ord precis som fan eller jävlar, men det är fortfarande bara ett par bokstäver.

    Jag tror samhället skulle bli både trevligare och att folk skulle må bättre om de inte hetsade upp sig över en bagatell som ett ord. Det finns så många andra viktigare saker att lägga sin energi på.

    Om någon skulle köpa en negerboll till mig så finns det två sätt att reagera på. Jag kan bli kränkt att de kallar den negerboll, eller så kan jag bli glad att någon köpt ett bakverk till mig och strunta i vad de kallar den. Personligen skulle jag bli glad, eftersom jag värdesätter handling mycket högre än ord.

    • elsels

      Jag tror inte det är främst är etniska svenskar som riskerar att bli ”kränkta”, utan de människor som dagligen möter negativa stereotyper relaterade till sin hudfärg. Och nej, det är inte ett fult ord precis som ”fan” eller ”jävlar”, för de orden har inte en tydlig koppling till ett historiskt (och fortlevande) förtryck av vissa folkgrupper. Och språkbruk spelar en stor roll i att skapa och förändra samhällsstrukturer. Visst, du kan motsätta dig hur mycket du vill, men språket utvecklas, ofta till det bättre. Det finns många andra viktigare saker att lägga sin energi på…

    • Se svar till mikaelsod.

  • Tomas Gradin

    Kalla bakverket vad ni vill, men kalla det inte ”chokladboll” för någon choklad ingår definitivt inte.

  • mikaelsod

    Så eftersom ‘negerjävel’ tveklöst är nedsättande så följer automatiskt att ‘neger’ också är nedsättande, är det Språkbloggens uppfattning? I så fall borde ju även ‘svensk’ vara nedsättande, eftersom ‘svenskjävel’ definitivt är det.
    Eller missar jag något i det politiskt korrekt resonemanget här?

    • Perspektiv och historia har du möjligen missat. Ordet neger har negativ laddning. Dess värdemarkering i Svenska Akademiens ordlista är (nedsätt.).

      • mikaelsod

        Jag vet hur SAOL definierar det, numera, och SAOL är väl mer deskriptiv än normativ. Min kommentar riktade sig till vilka röster du ansåg borde räknas i denna diskussion, vilket visade sig vara inte så många, eller varierade, vilket inte heller var överraskande.