Språkbloggen 21 juli 2016 • Uppdaterad 20 juli 2016

Mediespråk: Politiker väljer sina ord

Kommer ni ihåg sommarens stora inrikespolitiska händelse före Almedalsveckan? Åtminstone talade finansminister Magdalena Andersson om en historisk dag i svensk ekonomisk historia.

Riksdagspartierna utom Sverigedemokraterna kom överens om en sänkning av ”överskottsmålet” till 0,33 procent över en konjunkturcykel. Det blev till sist en uppgörelse över blockgränserna om ett nytt finanspolitiskt ramverk. Som kronan på regelverket införs ett ”skuldankare” för den svenska statsskulden på 35 procent av bnp.

Överenskommelsen var en positiv nyhet, men, som ledarskribenten Tobias Lindberg konstaterade i denna tidning, ”få utöver de närmast inblandade lär fira” (1/7).

Att euforin uteblev är inte så konstigt; det är svårt att ens reagera på nyheter som klätts i sådan språkdräkt. I ena änden ett abstrakt ekonomiord, överskottsmål, som man måste kunna definiera och sätta i rätt sammanhang (statens finanser), i den andra en bild som av allt att döma är en direktöversättning av engelskans debt anchor.

Båda är, om uttrycket tillåts, förankrade i ekonomisk-politisk terminologi och nationalekonomi, men också ganska typiska i politikerspråket: en ogenomskinlig sammansättning och en mer eller mindre fyndig bildspråklig konstruktion. Ankaret som ska förhindra att skulden far iväg är onekligen tydligast, eller?

Bilder är en viktig del i politikerspråket. De väljs i regel med omsorg och kan bli signalord.

I sitt Almedalstal kompletterade statsminister Stefan Löfven det vanliga politikerverbet ”bryta” med ”knäcka”. Han sa: ”Klyftorna växer. Det måste vi bryta. Det är inte Sverige.” Han ville ”knäcka långtidsarbetslösheten”, ”knäcka segregationen” och ”knäcka brottsligheten”.

Centerledaren Annie Lööf satsade på en byråkratisk sammansättning när hon packade in ett förslag om slopad arbetsgivaravgift de första två åren på arbetsmarknaden: ”ingångsavdrag”.

Politiker gillar också att låna av managementsvenskan. Under Almedalsveckan samsas de med företrädare för olika branscher och näringslivet. Det är ”processer”, ”dialoger” och ”förnyelseresor” för att skapa ”värdekedjor” som ligger ”i framkant”. Citaten är Dagens Nyheters Viktor Barth-Krons. Han kallar språkbruket ”denna säregna variant av svenska som är som skapad för att fylla ut seminarietid”.

Om ett nytt finanspolitiskt ramverk passerade ganska obemärkt i medierna fick partiledarnas insatser i Almedalen större genomslag. Pliktskyldig rapportering i det ena fallet, grundlig återgivning i det andra. Det berodde inte på managementspråket! Störst genomslag fick det genomgående enkelt paketerade.

Därför är det inte ”ingångsavdrag” vi främst minns från årets politikervecka.

”Värderingar” löper som en röd tråd genom partiledarnas tal.

 

VÄRDERINGAR I ALMEDALEN

 

1. Värderingssamtal. KD:s partiledare Ebba Busch Thor vill att asylsökande undervisas i svenska traditioner och värderingar.

2. Universella värderingar. C-ledaren Annie Lööf talar om ”tydliga, universella värderingar som gäller över tid, över rum, över nationsgränser”.

 

 

Rättelse. För två veckor sedan, när jag skrev om suzukiflugan, kom jag in på latinska artnamn. De består av ett släktnamn, som skrivs med stor bokstav, följt av ett artepitet. Detta senare gav jag den övergripande benämningen artnamn. Anders Ternström rättade mig, vilket jag tackar för.

Ingrid H Fredriksson är Sydsvenskans och HD:s språkvårdare. Mediespråk publiceras i Sydsvenskan och i Språkbloggen på Sydsvenskan.se torsdagar udda veckor. Sommaruppehåll 4/8, 18/8, 1/9.


Taggar