Språkbloggen 15 september 2016

Mediespråk: En afrikansk-amerikansk lösning

Bild: Håkan Röjder

Barack Obama beskrivs ibland som USA:s förste afrikan-amerikanske president. Inte minst i denna tidning, har ordbildningarna ”afrikan-amerikan”, ”afrikan-amerikansk”, och också ”afrikansk-amerikansk”, använts med syftning på svarta amerikaner, amerikaner av afrikanskt ursprung.

Språkbruket är relativt nytt och kommer naturligtvis från engelskans African American som är en etablerad benämning i mediespråket. Formen Afro-American är i stort sett utrangerad. I svenskan betyder förleden afro- ‘afrikansk, av afrikansk härkomst’, men i engelskan väcks andra associationer: Afro betyder ‘afrofrisyr’, varför Afro-American anses vara en osaklig och också nedsättande benämning. I svenskan har afroamerikan och afroamerikansk hittills varit okontroversiella ordbildningar, men ett nytt språkbruk utmanar etablerade former och väcker frågor om korrekt återgivning. Vilka principer ska man följa?

Från språkvårdshåll finns inga invändningar mot de etablerade svenska formerna. Förleden afro- är inte laddad som i engelskan, vilket inte minst bekräftas av namnet på organisationen Afrosvenskarnas riksförbund. De direktöversatta varianterna visar också att det råder osäkerhet i fråga om ordbilden: Ska man skriva afrikan-amerikan eller afrikansk amerikan? Afrikan-amerikansk eller afrikansk-amerikansk? Här ser språkvården ytterligare ett skäl att välja svenskans afro-former.

I översättningsteori talas om ekvivalens, likvärdighet, mellan källtext och måltext. Att översätta kan sägas vara att gå balansgång mellan en överföring som ligger nära ursprungstexten och en mer målspråksanpassad bearbetning.

Översättaren strävar efter ekvivalens, men måste ta hänsyn till kulturella skillnader mellan språken och normer för översättning i målspråkets kultur. Graden av ekvivalens är hög när avvikelserna på ett språkligt plan är få och textens struktur i stort sett intakt. Den är låg när översättaren frigör sig från originaltexten. I allmänspråket brukar man tala om trogna respektive fria översättningar.

Innehållsmässigt är ekvivalensgraden hög i båda varianterna: de återger originaltextens innehåll.

Det finns översatta nyhets- och debattartiklar som präglas av stark bundenhet till källspråket, både i struktur och i ordval. Översättningar som är snabbt och lekmannamässigt utförda hör hit, men också texter där översättarens val visar en medveten orientering mot källspråkets kultur och normer.

African American tillhör engelskans bruk och språkkultur. När detta ska berättas på svenska kan översättaren ha skäl att välja formen afrikan-amerikan, i andra sammanhang är afroamerikan en i svenskan, målspråket, förankrad och lämplig motsvarighet till African American.

 

EN KALKERAD FORM

Översättningsmotsvarigheten afrikan-amerikan skulle kunna analyseras som en källkultursorienterad lösning. I en akademisk uppsats av Ida Sandell redovisas strategier för översättning av ”det kulturellt specifika”. Exotifiering och kalkering är termer för metoder att föra in främmande, källspråksspecifika, uttryck. Exotifiering innebär minsta möjliga anpassning till målspråkets struktur och kultur, såsom ”kulturella lånord” i den översatta texten (ett exempel är intifada), kalkering ger en icke-idiomatisk översättning trogen källspråkets struktur. Som afrikan-amerikan.

Källa: ”Prioriteringar och strategier i översättning: En kontrastiv studie av den engelska respektive svenska översättningen av Kairos Palestina”, kandidatuppsats av Ida Sandell, Göteborgs universitet, 2011.

 

Ingrid H Fredriksson är Sydsvenskans och HD:s språkvårdare. Mediespråk publiceras i Sydsvenskan och i Språkbloggen på Sydsvenskan.se torsdagar udda veckor.