Språkbloggen 29 september 2016 • Uppdaterad 28 september 2016

Mediespråk: Nya ord laddar integrationspolitiken

Inkludering och integration i pedagogisk skiss. Illustration: Charlotte Christoffersen

I det svenska samhället ska alla människor ha rätt att vara olika. Mångfald är en stödpelare i integrationspolitiken, vars ursprungliga mål formulerades ”lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.

Kärnan i integrationspolitiken är densamma, men inriktningen har justerats sedan 1990-talet. Att integration nås genom ömsesidigt ansvarstagande betonas sedan länge i ord och politiska åtgärder. Den som invandrat till Sverige ska inte överge sitt språk och sin kultur, men förväntas lära sig svenska, sätta sig in i samhällets regler och bli självständig. Etablerad. Vägen dit kan gå genom det så kallade etableringsuppdraget, samhällets plan för nyanländas etablering. Arbetsförmedlingen samordnar åtgärderna och målet är: arbete eller utbildning, så snabbt som möjligt.

För att bli en del av samhället är det nödvändigt att ta del i samhället. På länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända, informationsverige.se, uttrycks det så här: ”I Sverige kan det innebära att invandrare lär sig svenska, arbetar och lever som andra svenskar och samtidigt har kvar sitt modersmål och banden till sin gamla kultur.” Ett visst mått av anpassning krävs för att integrationen ska lyckas, men vad att leva som ”andra svenskar” betyder kan man ju undra. Kontrasten till anpassning genom assimilation är central i svensk integrationspolitik, men den har varit tydligare. Hur verbet integrera används och konstrueras i den politiska debatten, i nyhetsrapporteringen och i allmänspråket bidrar sannolikt till oskärpan.

Assimilera innebär att ‘omvandla till större likhet med omgivningen’, medan integrera betyder ‘få att smälta samman med en enhet’ (Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien). Samma ordbok förtecknar konstruktionen ”integrera någon i eller med något”. Det tar emot att säga att någon aktivt integrerar när det gäller integrationspolitiken, trots att integrationen är både handling och mål. Möjligen kan samhället integrera nyanlända genom åtgärder. En person, däremot, blir integrerad, men kan knappast integrera sig. Språkbruket håller inte med: integrera används ofta reflexivt. Här några exempel från tidningens nyhetsrapportering:

”De var rädda för att bli hemskickade och ville nog integrera sig snabbt.”

”Häromåret visade en opinionsundersökning att 93 procent av fransmännen anser att romer har svårt att integrera sig i det franska samhället.”

”Svenskar flyttar tillbaka men upptäcker att det är svårt att integrera sig.”

I den bästa av världar är integrationen ett samspel med jämlik rollfördelning och klar inriktning. När integrera används som anpassa sig – och assimilera sig – måste kontrasten bli tydligare. Därför är inkludera ett ord att räkna med.

 

INKLUDERING – ETT ORD I TIDEN

Inkludering är en term inom specialpedagogiken som används för att beskriva att undervisning ska anpassas till elevers olika förutsättningar.

Inkludering och inkludera används även i andra sammanhang, inte minst i integrationspolitiken där de blivit plusbegrepp.

Så här skriver regeringen på sin webbplats: ”En hållbar asylpolitik förutsätter också att den som beviljas uppehållstillstånd möter ett inkluderande samhälle där varje individ utifrån sina förutsättningar och utan allt för lång väntan, kan uppnå egen försörjning, självständighet och deltagande i samhällslivet.”

 

Ingrid H Fredriksson är Sydsvenskans och HD:s språkvårdare. Mediespråk publiceras i Sydsvenskan och i Språkbloggen på Sydsvenskan.se torsdagar udda veckor.