Språkbloggen 27 oktober 2016 • Uppdaterad 26 oktober 2016

Mediespråk: Funktionstema med variationer

Bild: Håkan Röjder

Handikappförbunden blir Funktionsrätt Sverige. Samlingsorganisationen för 39 rikstäckande funktionshindersförbund byter namn den 18 maj nästa år. ”Detta [namnbytet] innebär också att vi introducerar det nya begreppet funktionsrätt”, skriver Handikappförbunden på sin webbplats.

Handikappförbundens samarbetsorgan konstaterar att det är svårt att bedöma utsikterna att lyckas etablera ett nytt begrepp och också att kommunicera: ”Vår dialog med omvärlden försvåras … av att det sker en ständig begreppsutveckling.”

Enligt Socialstyrelsens, Handikappförbundens och Språkrådets rekommendationer bör ordet funktionsnedsättning användas om personer som har nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder, som är en del av ”begreppsutvecklingen”, är inte en synonym till funktionsnedsättning utan syftar på de begränsningar som en funktionsnedsättning innebär för en person till följd av samhällets brist på anpassningar av miljön. Terminologin reviderades av Socialstyrelsen 2007 varvid funktionshinder blev en egen term och handikapp sorterades ut.

Varför råder det då fortfarande osäkerhet om vilka ord som bör användas om personer med funktionsnedsättning?

Ett skäl är adjektiven. I den bästa av världar ska ingen definieras utifrån en funktionsnedsättning: en person är inte funktionsnedsatt utan har en funktionsnedsättning. Medierna ska hålla sig till denna beskrivningsmodell men behöver också de så kallade ettordsuttrycken, till exempel i rubriker. Funktionsnedsatt har inte utan anledning kommit att betraktas som ett sämre val än funktionshindrad.

Ett annat skäl är begreppsförvirringen som uppstått när nya beskrivningar har lanserats av olika intressegrupper. Den så kallade funkisrörelsen förde för några år sedan in orden funktionsvariationer och funktionsskillnader enligt synen att funktionsnedsättning är en utpekande och värderande beskrivning. De nya orden har uppfattats som uppföljare till funktionsnedsättning, men Handikappförbunden bromsar: ”Så länge inte samtliga av våra medlemsförbund ställer sig bakom nya begrepp, bör vi som samarbetsorganisation konsekvent hålla oss till det formella begreppet personer med funktionsnedsättning för att inte skapa än större otydlighet.”

Ett tredje skäl är otydlighet i organisationernas språkbruk: Handikappförbunden består av ”funktionshindersförbund” som företräder ”personer med funktionsnedsättning”.

Kanske blir det lättare för samarbetsorganisationen att göra sig hörd under ett namn som visar att man lever som man lär. Hur ordet funktionsrätt tas emot återstår att se.

Medierna bör respektera distinktionen mellan funktionsnedsättning och funktionshinder. Däri ingår också att välja adjektivet funktionsnedsatt.

 

FUNKTIONSRÄTT

1. Funktionsnedsättning. Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Individperspektiv.

2. Funktionshinder. Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Tillgänglighetsperspektiv.

3. Funktionsrätt. Enligt Handikappförbundens definition rätten för en person med funktionsnedsättning till full delaktighet. Individ- och tillgänglighetsperspektiv.

Handikappförbundens belysande exempel: ”Jag har en hjärnskada som gör det svårt att förstå information (funktionsnedsättning). Den här webbsidan är inte utformad efter mina behov (funktionshinder). Jag har samma rätt som alla andra att förstå informationen, det är min funktionsrätt!”

 

Källor: Handikappförbunden, Socialstyrelsen, Språkrådet.

 

Ingrid H Fredriksson är Sydsvenskans och HD:s språkvårdare. Mediespråk publiceras i Sydsvenskan och i Språkbloggen på Sydsvenskan.se torsdagar udda veckor.