Språkbloggen 24 november 2016 • Uppdaterad 7 mars 2017

Mediespråk: Dem gör man sig inte av med så lätt

Fotbollslaget HIF föll ur allsvenskan häromdagen. Förlustmatchen mot Halmstads BK, på hemmaarenan Olympia i Helsingborg, fick ett allt annat än sportsligt efterspel när anfallaren Jordan Larsson attackerades av maskerade personer som lyckats ta sig in på planen. Henrik Larsson, HIF:s avgående manager och far till spelaren, agerade i tumultet, och Sveriges största nyhetssajt lät honom komma till tals i en rubrik: ”Henke: Jag hade fått stryk – det hade dem också” som efter ett tag korrigerades till ”Jag hade fått stryk – de också”.

”Dem”? ”De”? ”Henke” sa varken det ena eller det andra, han sa förstås ”dom”.

I oktober diskuterades frågan om de–dem eller dom med förnyad intensitet sedan en gymnasielärare skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet om att det är dags att skrota de och dem i svenskt skriftspråk och gå över till dom. Professorn i nordiska språk Olle Josephson följde upp inlägget.

I en uttömmande och klargörande artikel kommer han fram till att en reform behövs: ”Svensklärare, journalister, förlagsredaktörer och utredare ska inte behöva belastas med satslösning och formgrubbel inför ett så högfrekvent ord. De har viktigare saker att tänka på.” Men Olle Josephson lutar åt att välja de som enda form i stället för talspråkets dom. De ”är ett mindre ingrepp i rådande skriftspråksnorm”, skriver han.

Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, tror att en reform är oundviklig och ser att en sådan kan bli resultatet om ”det kommer att fattas beslut på till exempel redaktioner eller i skolans värld”.

På denna redaktion finns redan ett dom-beslut, men bara i ett fall: i det fasta uttrycket vi och dom. Att behålla skriftspråkets vi och de i subjektsställning utan att blanda in objektsformen dem har visat sig vara svårt även för skribenter som anser sig behärska språkriktighetsnormens skrivsätt. För läsare med normkrav är ett felaktigt pronomenval en detalj som försvagar uttrycket och stör läsningen. Därför är språkvårdarens rekommendation helt sonika vi och dom.

Medierna både avspeglar och påverkar språkbruket, så en bred övergång till exempelvis dom skulle onekligen få konsekvenser. Det är inget lätt beslut att vare sig ta eller följa.

Den redaktion som slår in på reformvägen måste utgå från och leva efter en sammanhållen mediespråkvård – och förstå mediernas roll och ansvar för språkriktighet i ett längre perspektiv.

 

Källor och lästips (länkar också i texten): ”Det är dags att vi slopar de och dem”, Henrik Birkebo, Svenska Dagbladet, 22/10 2016; ”Det vore en vinst att göra sig av med dem”, Olle Josephson, Svenska Dagbladet, 28/10 2016; ”Är det dags att låta de och dem bli dom?”, Lena Lind Palicki, Institutet för språk och folkminnen, 4/11 2016; ”I kulissen väntar dom”, Ingrid H Fredriksson, Språkbloggen, Sydsvenskan.se, 7/9 2014.

 

PRICKA IN FORMEN

 

Dom får vänta. Vi försöker trots allt upprätthålla skillnaden mellan de och dem. Fyll i lämpligt pronomen i meningarna nedan. Utgå från två enkla minnesregler: Välj dem efter preposition. Välj rätt form, de eller dem, genom att prova med vi eller oss.

 

1. E6 i Skåne närmar sig en infarkt. Om man frågar … som använder vägen i rusningstid har den redan inträffat.

2. … som är beredda att slåss är farliga, … kan man inte lita på.

3. Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över … som bor
 i mörkrets land strålar ljuset fram. (Jesaja 9:2)

 

Ingrid H Fredriksson är Sydsvenskans och HD:s språkvårdare.


  • Sara_utan_h

    Hm, knivigt faktiskt. Här kommer mina förslag på lösningar
    1: ”dem”, men ”de” accepteras

    2. Definitivt ”De” sedan ”dem”
    3. ”dem”

    • Hej, jag ber om ursäkt för att jag inte svarat tidigare. Jag insåg inte att kommentarsfunktionen var aktiverad och fick ingen puff i min mejlkorg. Du har inga problem med de–dem! Bästa hälsningar