Språkbloggen 8 december 2016 • Uppdaterad 7 december 2016

Mediespråk: P som i pronomenproblem – och punkt

Bild: Håkan Röjder

Pronomen i svenskan är ett område med stoff till flera mediespråkskrönikor. Bortom SAOL:s enkla definition ‘en sorts ersättningsord’ finns en struktur av pronomensystem som bjuder på komplikationer. Det är inte för inte som de anspråkslösa ersättningsorden förknippas med språkriktighetsproblem.

I förra krönikan tog jag upp frågan om de–dem eller dom och en möjlig reform för att förenkla pronomensystemet: en enda form, antingen de eller dom. Jag skrev att professorn i nordiska språk Olle Josephson lutar åt de, som han ser som ett mindre ingrepp i ”rådande skriftspråksnorm”.

För mediernas del skulle en övergång till de vara en halvmesyr: om redaktioner inte lyckas få ordning på de och dem är det bättre att välja talspråksformen dom och inte stå med ett ben kvar i de–dem-distinktionen.

I en annan del av ett framtida förenklat pronomensystem, till följd av förändringar i språkbruket, får vi kanske se en försvagning av de reflexiva pronomenen sin, sitt och sina i tredje person. Spaningen ligger nära till hands för den som följer språket i medierna och har noterat ett anglosaxiskt inflytande:

I svenskan syftar det reflexiva sin på subjektet i samma sats: Målaren sitter i sin trädgård. Engelskan, och flera andra språk, saknar denna växling: The painter is sitting in his garden. Mönstret har blivit vanligt i svenskt mediespråk: Målaren sitter i hans trädgård. Ett mer prosaiskt exempel är Eleverna får inte använda deras mobiler under lektionstid.

Oberoende av engelskans påverkan är sin ett språkriktighetsproblem med hög trasselfaktor. Tumregeln ovan är enkel, men så fort en mening består av flera satser kan bruket av sin bli ett dilemma även för språkpoliser. Om detta har jag skrivit i en tidigare krönika som också innehåller belysande exempel.

Det finns ytterligare en språklighet i engelskan som påverkar svenskt pronomenbruk. Vi kan kalla den He broke his leg: där engelskan och flera andra språk måste ha ett pronomen i genitiv saknar svenskan bestämning. Han bröt sitt ben är en direktöversättning som på sikt kan komma att jämställas med det svenska idiomatiska uttrycket: Han bröt benet.

Ett färskt rubrikexempel får avrunda denna pronomenbetraktelse: ”Svälte sina kor och lät dem ligga i sin egen avföring”.

Förnuftet leder oss rätt där språket går fel. I alla fall denna gång.

Därmed sätter jag punkt som mediespråkskrönikör i denna tidning.

 

 

ATT VÄNTA PÅ

1. Grejen. Författaren Sara Lövestam kom 2014 ut med grammatikboken ”Grejen med verb” (Piratförlaget). I mars 2017 kommer uppföljaren, på samma förlag: ”Grejen med substantiv (och pronomen)”.

2. Nyord. I slutet av månaden kommer Språkrådets och Språktidningens nyordslista för 2016. Håll utkik på sprakochfolkminnen.se och spraktidningen.se.

3. Schysst. En sista spaning innan butiken stänger: I nästa upplaga av SAOL får schyst (med variantformen sjyst) till sist den stavning som tycks omöjlig att stoppa: schysst.

 

Ingrid H Fredriksson är Sydsvenskans och HD:s språkvårdare fram till årsskiftet.