Valaffischer överallt och id börjar
Min bäste vän Hassan bjöd in mig till sitt kontor och ville visa några dokumentärfilmer han har producerat. Jag gillade dem verkligen, det skulle vara perfekt om folk i Sverige fick se en helt annan bild av Afghanistan än de är vana vid.

Vi åt ägg- och tomatröra. Tomaterna är så mycket godare än de svenska ![]()
Mamma och pappa blev oroliga när jag stack hemifrån ensam förstås. Min morbror har just kommit hit från Österrike. Han har inte varit i Afghanistan på tjugo år och är ännu mer uppspelt än jag.
Stan är full av valaffischer. Parlamentsvalet är den 18 september, nästan samtidigt som i Sverige. Det ser knäppt ut här för här finns inte en elstolpe utan en valaffisch.
I går var minnesdagen över Ahmad Shah Massoud som vissa kallar Afghanistans hjälte. Talibanerna dödade honom i en självmordsattack för nio år sedan. Många bilar och plakat hade hans bild, men för andra är han en av de kriminella krigsherrarna som dödade massor av människor under inbördeskrigen efter 1990.
På kvällen var jag och min vän Alim och några andra kompisar inbjudna till invigningen av en jättefin ny lyxrestaurang. Jag kunde knappt tro att det var så fint. Vi åt fantastisk afghansk mat och det var UNDERBART.
Det var sista dagen av ramadan, muslimernas fastemånad, och nu börjar id och fem dagars fest. Folk firar med bakelser, choklad och nya fina kläder. Jag är inte religiös så jag har ingen aning om hur det är att fasta.


Pingback: Mer om dokumentärfilmerna – Tillbaka till Afghanistan
Pingback: Fest, gamla vänner och en tjej – Tillbaka till Afghanistan
Pingback: När pistolen åkte fram var festen slut – Tillbaka till Afghanistan