Den vanliga bilden av arkeologer är grävmomentet, men en lika stor insats sker efter fältarbetet med att registrera fynd och rengöra verktyg mede mera. Ytterligare ett viktigt arbetsmoment är att gå igenom den stratigrafiska dokumentationen. I fält arbetade studenterna med mindre delfält och varje lager eller grop som undersöktes dokumenterades både genom en ritning och med en blankett. På blanketten anges lagrets, eller enheten som den kallas, karaktär och fysiska relationer. Det sistnämnda innebär att lager som ligger över och under anges i ett relationsschema. Nu har vi roat oss med att sätta samman alla de undersökta enheterna i ett samlat relationsschema och det kallar vi för en matris. Närmast kan en matris liknas vid ett kopplingsschema för en elektriker. Matrisen visar vilka lager som kan vara samtida och vilka som inte kan vara det och på så vis kan vi så att säga bygga ihop lagerfragment till grupper som vi tolkar höra samman. Dessa kan då till exempel bilda huslämningar eller enskilda avfallsgropar eller något annat.  Jag har full förståelse för att detta kan låta lite krångligt men med lite vana så är det ett rutinarbetet. Det är också ett lite spännande att se om de iakttagelser som gjordes i fältsituationen verkligen håller när vi kontrollerar med ritningar och blanketter. Samtidigt som vi arbetar med stratigrafin så sitter en av grupperna och registrerar fynd för allt vad tygen håller och grupperna byts av med jämna mellanrum. Det är många skärvor och benbitar som har samlats in och som måste vägas mätas och bestämmas innan det kan registreras.

Dataregistrering, mycket att hålla reda på.

Rapportarbetet är kanske inte lika spännande som att stå vid sållningen.

Studenter i arbete med stratigrafisk matris, ett inte helt lätt arbetsmoment.

Fundersamma arkeologer

Följ gärna kommentarer via RSS 2.0
Skriv en kommentar, eller använd trackback från din egen blogg