Under torsdagen så dök Kulturministern upp och besökte oss i Uppåkra. Lena kom mitt under pågående skolvisning och vi hade också besök av en internationell grupp med studenter från tekniska högskolan i Lund. Det var mycket på en gång men det löpte på fint. Kulturministern blev, till skillnad mot de andra besökarna,  bjuden på en mycket välsmakande lunch. Det roliga var att jag och Lars Larsson fick äran att flankera henne vid bordet. Hon var en trevlig och engagerad bordsdam.

Arbetet i tältet förlöpte under dagen på trots alla besök. Lergolvet till brandhuset blottläggs kvadratmeter för kvadratmeter. Studenterna har fullt upp med att vattensålla och plocka förkolnade sädeskorn från sållnäten. Oftast rör det sig om det vanliga materialet djurben och keramik men under fredagen så dök det upp en liten överraskning. I ett av stolphålen som varit skott med ordentliga stenar och tillhörde det vikingatida långhuset visade sig innehålla ett litet men rafflande fynd. Det var en liten guldgubbe. Vid en närmare granskning av det lilla guldblecket visade det sig attdet egentligen var en dubbelgubbe. Motivet är en man och en kvinna som står vända mot varandra i profil. Riktigt var de gör är lite oklart men de ser ut att trivas. Fyndet är viktigt då det är en bra koppling som visar på en samhörighet mellan ceremonihuset och det vikingatida långhuset.

Fynd på tork, keramik och djurben 

Guldgubbe i sållkorg

Fint besök i Uppåkra

Igår hade vi riktigt fint besök på utgrävningsplatsen. Det var mina brorsdöttrar som tittade förbi. De såg en utgrävningsplats som sjöd av liv. Studenterna har kommit igång bra och nu har de lärt sig att behärska inmätning med totalstation. Några har också börjat med att registrera och paketera fynd. Arbetet med att blottlägga lergolvet i brandhuset fortlöper och det återstår inte så många kvadratmeter av sotlagret i den delen av huset som vi kommer åt under denna fältkampanjen. Det har dykt upp en del fina saker och framför allt är det skärvor efter högkvalitativa keramikkärl. Det har hittats så mycket glasskärvor hitintills om vi jämför med sommarens utgrävning. Studenterna har också kunnat identifiera delar av den södra vägglinjen till det vikingatids långhuset vilket gäckat oss tidigare. Strax söder om husplatsen finns ett utelager som mestadels består av skörbränd sten och matavfall i form av djurben. I benmaterialet därifrån har det hittats enstaka människoben, del av en käke och revben. Det finns dock inga slaktspår på dessa ben vilket visar att det inte rör sig om matavfall. Detta har vi stött på tidigare men människobenen har då varit koncentrerade till en plats lite längre norrut. Vi har ännu inte riktigt kunnat förstå och förklara vad människobenen egentligen representerar men det kan röra sig om offrade människor. Vi fick även fint besök under onsdagen då en grupp medeltidsarkeologer från Litauen hälsad på.

Vårt kontor i den gamla prästgården har fejats ordentligt idag eftersom vi under morgondagen kommer att få besök av kulturministern. Mer om detta i morgondagens bloggrapport.

Ett av det vikingatida husets takbärande stolphål undersöks

Glada besökare från Linköping

Tacka gudarna för att vi har tält när regnet öser ner, men lite läcker det in

Det var inte utan att vi blev lite förvånade när det redan under den tredje dagen poppade upp ett riktigt anmärkningsvärt litet fynd. Det rörde sig om ett litet hänge i renaste guld som återfanns i ett av de många stolphålen som bokstavligen talat har perforerat brandhuset. Huruvida det är ett tappat fynd eller ett medvetet nedlagt föremål vet vi inte eftersom hänget låg i omrörda jordmassor. Men blotta närvaron av detta och andra praktfulla föremål visar på Uppåkrabornas status, åtminstone de som bott i denna delen av boplatsen.

Hänget är av en typ som arkeologer kallar för ett genombrutet hänge. Detta då det är öppet i mitten. Själva hänget består av två ringar med en upphängningsögla. Exemplaret är lite udda då ringarna är sammansatta på en platta. I mellanrummet mellan ringarna och på plattan finns rester efter tunna prydnads trådar. Vid upphängningsöglan finns påödade guldkulor. Ett par kulor finns också på baksidan som annars inte är så märkvärdig. Men det är ett riktigt avancerat guldsmedsarbete. Hänget kan förmodligen dateras till 500-tal efter Kristus, dvs folkvandringstid och bars sannolikt av en förmögen kvinna. det är inte utan att vi kan misstänka att hon bodde i brandhuset. Liknande hängen har påträffats i kombination med flera guldbrakteatrar och som tillsammans bildat praktfulla halsband.

Utöver guldhänget kom det en del fina keramikskärvor och delar av bronsbeslag. Vi har också fint besök från Madrid. Det är Luis som är osteolog och expert på mänskliga kvarlevor från massgravar och att identifiera våldsamma dödsorsaker. Luis håller föreläsningar för oss och har också tittat lite på vårt genomstungna skulderblad som upphittades i somras.

Glad upphitterska

Genombrutet hänge  framsida

Baksida

Luis håller föreläsning om skelett