MFF-talangen Dino Islamovic har ännu inte lämnat sitt svar på kontraktsförslaget från MFF, som innebär att han blir lärling i A-truppen. Hans ungdomskontrakt går ut sista mars. Har fått frågan från flera, men sportchefen Per Ågren har varit på skidsemester och nu är Dino Islamovic på landslagsläger på Bosön, så de har inte hunnit diskutera än.

Däremot är Dinos besök med P 94-landslaget för en sammandragning på Bosön, ett litet delsvar på en annan fråga. Dino har nämligen även bjudits in till Montenegros landslagsmotsvarighet, men valde alltså Sverige.

Nu behöver det inte vara något livstidsval, för numera är det först i A-landslaget man slutgiltigt måste bestämma sig om man har flera nationsval som är möjliga. Men Dino har trots allt gjort ett första val, när han valde den svenska samlingen före den montenegrinska när de nu, vad jag förstår, krockade.

Han har också tidigare spelat med Sveriges 94-landslag.

Så här ensam var långa stunder Viktor Norings debut i Malmö FF. Det unga U 21-laget dominerade spelet ganska kraftigt långa stunder och det var inte många attacker Kristianstad hade.

Ändå fick Noring släppa in ett mål redan efter åtta minuter. En boll i krysset som det inte är mycket att säga om.

Och så fick han en ännu värre rökare emot sig i slutet av andra halvlek – men den tog klockrent i ribbans underkant och ut. Ingen hann reagera.

Men i slutet fick han göra en riktigt bra räddning, där det dock var offside.

– Ja, det var ju synd på sitt sätt. Men det var skönt att ta den ändå. Det kändes bra att få komma igång med en mjukstart, tempot var ju inte så högt som jag är van vid. Det var inte meningen att jag skulle stått egentligen, skulle tränat lite till först, men så blev ju Robin Olsen skadad, sade Viktor Noring, som inte spelat match sedan i oktober.

– Det var lite synd med målet, för egentligen hade jag sagt att jag ville ha en gubbe där vid första stolpen, men så ändrade vi lite. Annars hade jag nog tagit den.

I övrigt går det inte att säga mycket om insatsen. Ni vet lika väl som jag Norings kvaliteter. Det man ser även i en sådan här match är hur stor och stark han är, att han inger pondus. Men vi ska också komma ihåg att han är väldigt matchotränad.

MFF u 21 gjorde som sagt en stabil match och vände 0–1 till 2–1-seger tack vare en straff från Dino Islamovic (iskall, sedan Filip Helander dragits omkull) och ett hörnmål av lagkaptenen Filip Stenström.

Kunde bara ha ett öga på matchen, eftersom jag var tvungen att skriva papperstidningstexter om A-laget parallellt. Men det såg alltså lovande ut för MFF och tog hjälp av en kommentar av Rikard Norling, som berömde just sina målskyttar.

– Bland alla högklassiga ungdomar så visar Filip och Dino så bra insatser att det känns tydligt att de inte skulle göra bort sig om de får chansen i A-laget.

Det är mycket om skador just nu kring Malmö FF. Själv tycker jag det är mycket mer spännande med en spelare som inte längre är skadad.

Visst är det lite oroande mycket småskavanker och större blesyrer på MFF-spelarna, det är klart det påverkar försäsongen.

Men det mest spännande beskedet inför fredagens matcher är en spelare som spelar. En lirare som jag aldrig trodde MFF vågade släppa ut i kyla och på dåligt konstgräs. Att han är med är ett omen, som är mycket, mycket lovande.

Jag tänker förstås på Jasmin Sudic, som visserligen gjorde come back borta i USA, men gjorde det i sommarvärme och på riktigt grönt gräs. Ett underlag och förutsättningar som kändes bra för en spelare som varit borta i två år och ska spela bort ängslan för sitt knä.

Då talade själv Jasmin om vikten att gå försiktigt fram, att han var glad för varje minut, men räknade med att det skulle bli ett stopp just på på dåliga planer när han kom hem.

MFF-tränaren Rikard Norling bara log lyckligt när jag nämnde Jasmin i veckan, vi pratade helt kort om hans positionsspel, som är så vackert så vackert (mina ord faktiskt, inte Norlings, börjar nog bli smittad av hans språk…).

Nu kan det bli så mycket som 30 minuters spel för den otroligt talangfulle innerbacken och kommer inte bakslagen (knät svullnade lite förra veckan, men gick snabbt ner igen), så börjar jag snart tro att klacken kan ta upp repetitionerna av ”Sudda, sudda” redan under den allsvenska våren. Premiären? Nja, än så länge låter det otroligt, men utvecklingen blir onekligen spännande att följa.

Gubbarna bredvid mig på konstgräset i onsdags fick något drömskt i blicken när vi pratade om innerbacksduon Jansson&Sudic.

Apropå innerbackar, så räkna med 30 minuter för den spelande assisterande tränaren också. Daniel Andersson får inte rosta igen och ska räkna med spel mot Odense.

I övrigt kan vi mest notera att Norling bestämt satsar på bästa möjliga uppställning i varje träningsmatch. Det är om inte annat lite markeringar mot ungtupparna Simon Kroon och Tobias Lewicki, som får spela med U 21, men framför allt mot Filip Stenström, som än en gång inte får chansen trots att Ulrich Vinzents är skadad. Miiko Albornoz – som onekligen sett betydligt mer sprudlande ut än i fjor och gjort bra ifrån sig – får fortsätta att vikariera på ”fel” kant.

Lagkapten från start lär Jiloan Hamad bli, eftersom Ulrich är skadad och Daniel A är på bänken.

Vanans makt är stor, var helt inriktad på att kolla in en stund på träningen i kombihallen. Men i ögonvrån när jag passerade konstgräsplanerna, såg jag väldigt många svartklädda fotbollsspelare.

Och jo, minsann. Det är vår. Åtminstone fotbollsmeterologiskt. För i dag genomförde MFF sin första träning utomhus himma i Malme. Brukar alltid vara en viss känsla med första utepasset, men i snålblåsten fick jag aldrig riktigt den i dag.

Rikard Norling ville köra positionsövningar och rörelser på full plan och det går ju inte i kombihallen. Så det var fullt ös utomhus i stället.

Klädseln var minst sagt blandad på de som tittade på. Inte ens Kellermangänget hade full koll, några var vinterutrustade, några som jag inställda på inomhusträning.

Kan väl inte säga att spelet värmde, men det var hög intensitet på de som var där. Anfallare och yttermittfältare nötte för sig med Jörgen Pettersson och de nya målvaktskollegorna Dahlin&Noring, medan resten körde mot Robin Olsen i det andra målet. Det var mycket spel från innermittfältarna och ut på ytterbackarna Ricardinho och Albornoz (som säkert får vikariera till höger igen mot Odense, såg pigg ut). Daniel Andersson agerade för övrigt innermittfältare, men så saknades både Erik Friberg och Wilton Figuieredo. Ivo Pekalski körde däremot på bra. Hela skadeläget kan ni läsa mer om här.

Rikard Norling log glatt efteråt, när jag frågade om träningen var slut, eftersom det pågick övningar både här och där. ”Den är slut, men de här killarna är ambitiösa”.

Tänk förresten att det kan vara sådan skillnad på konstgräs och konstgräs. Planen där MFF mötte Mjällby i fredags, var riktigt inbjudande, såg nästan ut som en riktig gräsplan.

Plan nio vet jag inte vad den liknar, i dag var den nästan helt svart av sådana där plastkulor som av någon anledning behövs på underlaget.

Matchen på fredag spelas på Gamla Ip, det är bestämt nu, trots att den planen är snäppet sämre än nian.

Egentligen är den här utläggningen lite onödig, men rubriken låg så rätt i mun, att vi tar den här garderingen ändå. Malmö Ip:s konstgräs är av en sort som får frossa så fort det fryser. Underlaget gör att är det frost ute, blir gräset så halt att det inte är spelbart.

Därför har MFF en plan B inför fredagens födelsedagsmatcher mot Odense (A) och Kristianstad (U21).

– Vi avvaktar till på onsdag. Skulle vädret slå om, kan vi flytta matcherna till plan nio vid stadion och sätta dit läktare som rymmer 600 åskådare, berättade evenemangsansvarige Patrik Jandelin när jag sprang på honom.

Nu ser frågan helt hypotetisk ut, för det ska inte vara minusgrader ens på nätterna och fredagen ser ut att bli årets varmaste dag – även om det nu inte säger så mycket – med sex plusgrader. Fast meterologer har haft fel förr.

Räkna inte med Wilton Figueiredo, Alex Nilsson, Ulrich Vinzents och Jasmin Sudic på fredag. Wilton har inte kommit igång efter sin lårskada än, samma sak gäller för Ulrich Vinzents. Sudic var igång i går igen, men jag har svårt att se att man riskerar något på konstgräset med honom redan nu. Alex avslöjade för mig att han haft besvär ett tag.

– Jag kände av ljumskarna redan i USA. De ömmar. Då tränade jag på piller, för jag vill så gärna vara igång. Nu har jag inte tagit dem och då har jag fått ont. Men jag hoppas att det är bra efter några dagar i gymmet.

Återstår att se hur långt Ivo Pekalski kommit, han har succésivt ökat träningsmängden.

Apropå fredag så såg jag att MFF fått ställa in födelsedagsfirandet på kvällen. Anade redan tidigare att intresset var svalt, när det kom uppmaningar på hemsidan om vikten av att köpa biljetter.

Lite överraskande är det allt, med tanke på att MFF satt ihop ett hyfsat program och en middag som inte jag tackat nej till. Klubben brukar ju ha bra uppslutning på sina evenemang.

Men å andra sidan är det sportlovsvecka och många är säkert bortresta.

Viktor Norings utlåning till Malmö FF från kusinklubben Trelleborgs FF, offentliggjordes med stor symbolik på måndagen.

Det var nämligen dagen då Svensk Elitfotbolls fotograf var på plats i Malmö för att ta årets officiella lagbild på TFF och MFF.

Noring var med på båda. Först 08.30 stod han i TFF-tröjan, en timme senare hade han MFF-tröjan på sig och stod med sina nya lagkamrater.

Sen var det dags för första träningen med MFF.

– Har aldrig haft så nära till träningen. Bor borta vid Fågeblacken och kunde promenera hit, sade Viktor Noring leende efter det första passet med MFF.

Från och med i dag och till den 20 augusti har alltså MFF två A-landslagsmeriterade målvakter i truppen (Noring har gjort en A-match). Sen återstår det att se vem som är kvar. Har lite svårt att se att det blir båda.

Det här känns som ännu en proffsig värvning av sportchefen Per Ågren, om vi nu kan kalla lån för värvning. Det får en rad effekter.

Först och främst är målvaktssidan tryggad under våren för MFF.

Sen garderar sig MFF och sätter samtidigt press på Johan Dahlin, som har ett kontraksförslag på bordet från klubben, men vad jag förstår brottas med sina tankar om framtiden. Tre trygga år i MFF – eller en större chans att förverkliga utlandsdrömmen i sommar eller vinter.

Som jag skrivit tidigare, känns det som att Molins&Mehmeti satte en Bosman-trend i MFF i fjor när de inte skrev på nya kontrakt.

Samtidigt får klubben känna på Viktor Noring rejält under våren, både han och TFF hade ett tungt år i fjor (Noring med skadebekymmer), men vi vet alla att talangen är stor.

Viktor Noring förlängde samtidigt med TFF, för att inte utlåningen skulle leda in honom i en Bosmansituation. Hans kontrakt skulle gått ut i höst, går nu ut 2013 i stället.

Det kan bli en intressant situation i sommar om Noring får chansen och gör dundersuccé i MFF. Då kan han ju bli intressant för Europamarknaden och då är det TFF som säljer honom.

Parallellt blev utlåningen av Tobias Malm till TFF klar, med skillnaden att den gäller hela 2012.

Från MFF:s juniorled försvinner målvakten Tobias Uddenäs till LB 07.

Malmö FF har blivit mycket noggrannare med sina värvningar. Klubben säger också nej till de allra flesta provspelarna.

Ändå kan man undra varför en del kommer hit. Vad Cian Hughton, en 23-årig irländare som kontraktslös spelar i Birminghams B-lag, skulle tillföra Malmö FF är väldigt svårt att förstå.

Det var väldigt lätt att förstå att han inte hade något att bidra med efter U 21-matchen mot Mjällby. Givetvis var det också beskedet han fick av MFF.

Bara logiken säger väl att en 23-åring som inte blivit ”upptäckt” på allvar, spelat ett par år i de lägsta proffsserierna, inte är något klipp för Malmö FF heller.

Varför skriver vi då över huvud taget om honom? Jo, självklart är det en nyhet när en spelare tillåts testa, träna och till och med spela match, med MFF:s A- och U 21-trupp.

Men det har varit några riktiga stolpskott här och hälsat på det senaste året.

Kändes mer äkta och trovärdigt när MFF hade fyra svenska spelare på test här  i höstas och också testade unga spelare i en match.

Den här typen av långskott ser aldrig ut att ge resultat.

***

Apropå provspel, gav Dejan Garacas resultat hos Syrianska. Han har nu skrivit på för dem.

Yago spelar i spanska division 2, Dusan Melicharek i sin moderklubb i hemlandet och så har jag sett en registrering på Miljan Mutavdzic på en serbisk klubb på en sida, men vet inte om detta stämmer.

”Om det blir klart med ett nytt kontrakt ska jag börja lära mig svenska.” Så sade Ricardinho till mig i somras, när jag egentligen berömde honom för hans fina engelska (han pratade bara portugisiska när han kom). Brassebacken är uppenbarligen en man som står vid sitt ord.

Efter träningsmatchen mot Mjällby, stod vi och snackade och mest på skoj frågade jag hur det gick med svenskan.

Det visade sig att Ricardinho hade sin alldeles egen spellista i telefonen. Och den var inte hämtade från Spotify.

Där hade han i stället lagt upp en sida från nätet med massor av svenska fraser, men också böjningar av ord i olika former. Där fanns förstås möjligheten att lyssna också. Han langade glatt över lurarna till mig, tryckte på knappen och så fick jag höra en röst tydligt säga ”Goddag, godmorgon, god kväll.”. Som ni ser tyckte Ricardinho själv att det var ganska kul!

– I tre år har jag inte riktigt kunnat förstå när folk pratat runt omkring mig, nu ska jag lära mig lite mer, förklarade han.

Undrar om han inte börjar bli riktigt försvenskad. Han tyckte faktiskt att det var riktigt skönt i solen i Asarum. Och det kunde man ju tycka, om man är svensk och fostrad i vårt bistra klimat, för solens svaga strålar gassade faktiskt riktigt gott, trots snön som låg runt omkring. Men en brasse…

Känns faktiskt som vi snart får damma av ett gammalt klassiskt koncept och testa på honom, ni vet filminslaget där Håkan Malmström och Hasse Mattisson lär Afonso prata skånska. Du kan se det här.

Lyckligt berättade han också att det är beräknat till månadsskiftet maj-juni att han ska bli pappa.

– Jag hoppas jättemycket att det blir under EM-uppehållet, så att jag får mycket tid med mitt barn.

Familjen Ricardinho gör inte en familjen Figueiredo.

– Min fru ska föda här i Sverige. Det känns bäst så. Annars skulle hon få flyga till Brasilien senast två månader före förlossningen och det är ju snart. Sen vet jag inte när jag skulle kunna åka hem eller de skulle komma tillbaka. Kanske inte förrän långt fram i höst.

– Nej, nu kommer hennes syster hit i stället. Och någon kompis. Och kanske min mamma. Det känns som huset kommer att bli fullt, sade han med ett brett leende.

Fotboll då?

Jodå, vi pratade om det också. Var ganska överens om att det ser betydligt bättre ut än i fjor för laget. Ricardinho skickade en klockren passning till fansen:

– Vi ska vinna i år!

Han själv var inte så delaktig den här dagen, det var ganska lugnt på hans kant. Men stabilare än i fjor och framför allt ser Ricardinho mycket mer harmonisk ut, nu när allt är klart med tre år till i den himmelsblå tröjan.

Han antydde det själv, även om vi pratade om tränarfrågan, när han sade:

– När man är på väg att flytta har man aldrig samma fokus, då finns tankarna i den nya klubben.

Ricardinho är ovanlig. Medan alla andra vill till en klubb i Europa, så var han orolig att MFF skulle välja att sälja honom för ekonomins skull.

Dock, ska sanningen fram så kostade han nog en bra slant. Han fick ett bra kontrakt för att stanna, men helt ärligt så ville han inget annat.

***

Klämmer in en bild på lite mer publik från MFF–Mjällby.

Mest för att ni ska få se det lilla huset som räddade direktrapporteringen för mig, och er 7200 som följde den, i dag. För även om solen gassade, hade det inte gett energi nog för att driva datorn i fyra timmar. Inte mig heller förmodligen.

Infravärme och en värmefläkt på golvet, var inte helt fel i det lilla båset, där de tacksamma och hjälpsamma Asarumsfunktionärerna villigt beredde plats.

Klubben gjorde nog en välförtjänt slant. Antar att Mjällby och MFF betalade en slant för att hyra planen.

Och det kom mycket folk. Våra funderingar gick uppåt 2000, men säg att 1000 betalade 50 kr var för att komma in, så blir ju bara det 50 000. Och korven gick dessutom åt, som just korv i solsken.

***

Fotbollsspelare är inte mer än människor. De påverkar varandra, de påverkas av vad som sker runt omkring dem. Drömmen om Europa är stark hos många, frestelserna stora, tankarna formas säkert annorlunda i en tid då ekonomin i Europa inte är den bästa, då fantasisummor för medelgoda spelare inte längre är en verklighet.

I fjor lämnade Guillermo Molins MFF med bara halvåret kvar på sitt kontrakt för runt fem miljoner kronor, Agon Mehmeti lämnade som Bosman till årsskiftet.

MFF lyckades förlänga Jiloan Hamad tidigt och Ricardinho något senare. Hamad gick mot strömmen, för han tecknade ganska tidigt ett nytt kontrakt, trots att han verkligen har drömmen om Europa med sig. Ricardinho är annorlunda på många sätt – hans dröm är att få vara i Malmö och den är ju inte helt vanlig i dag. Men så är han också några år äldre.

Samtidigt har jag hört från mer än en ledare att spelare över 26 år är nästan iskalla på den internationella marknaden. Det är de under 25 som jagas.

MFF:s ambition är att så tidigt som möjligt förlänga med de tre för marknaden heta spelarna Daniel Larsson, Johan Dahlin och Jimmy Durmaz.

Det är inte alls säkert att det går så snabbt och smidigt som man kan önska. Vad jag förstår finns det bud på borden, men valen för spelarna är inte självklara.

Jag tror inte att MFF ror iland alla tre, kanske inte ens två. Inte så att de nödvändigtvis går som Bosman, men så nära inpå att priset är lägre och attraktionskraften därmed högre.

Europa lockar så klart, lex Molins och Mehmeti påverkar säkert också. Spelaren ser att oddsen ökar om inte kontraktet är långt.

Det är samtidigt ett vågspel, för buden måste komma och vara seriösa, formen måste vara någorlunda stabil och inga svåra skador får komma. Då blir man snabbt iskall.

Oddsen att Daniel Larsson förlänger är klart sämst. Han har varit där och nosat rejält en gång (i fjor när MFF nobbade Kaiserslauterns bud), i år är frågan om det inte var mer rök än eld.

Det rådde något slags kaos de sista dagarna av transferperioden, då desperata klubbar bara tror att de kan hämta spelare här uppe i norr. Det fanns klubbar eller möjligen deras agenter, som ansåg att de bara kunde låna Larsson under våren, för att se vad han går för.

Daniel Larsson är 25 år i år, har en spetskvalitet i sin snabbhet och har säkert stora möjligheter att få en ny chans i sommar, när priset kanske är de där fem miljonerna. Om han inte skriver på nytt kontrakt. Jag tror oddsen är sämst på att han gör det av de tre, hur bra han än trivs i MFF.

Johan Dahlin är 26 år, det är alltid tuffare för målvakter att nå ut i Europa. Vad jag förstår trivs han mycket bra i MFF, men brottas med samma problem. Tryggheten eller att chansa på högsta vinsten.

Jimmy Durmaz är lite yngre, men har som alla andra pratat om drömmen om Europa en dag. Har kanske inte lika bråttom trots allt, men i hans fall hänger nog mycket på prestationen under våren. En spelare som kanske kan våga skriva ett nytt kontrakt och gå för lite dyrare pengar, just med tanke på åldern?

***

Såg på mff.se att matcherna på fredag mot Mjällby bytt plats på arrangörens begäran. Lite konstigt att MFF gick med på det, för det innebär att U 21 går först och att valmöjligheterna för A-laget minskas något. Om de spelat först och något hänt, hade det varit lättare att låna spelare från U 21.

Varken Wilton Figueiredo eller Ivo Pekalski kommer att spela på fredag. Ivo har varit med och tränat ordentligt delar av passen, Wilton har inte synts till på hela veckan (säkerhetsvila för känningar i baksidan enligt MFF-ledarna). Tydligen vilade Simon Thern med förkylning i dag, hoppas verkligen ni får chansen att se honom på fredag, ni som tänkt ta er till Asarum borta vid Karlshamn.

Bilden ovan hjälpte ”Kids in America” till med från sin utflykt till Universal Studios i Orlando. Det var en utflykt vi inte riktigt hade tid att följa med på, men vi kände att det ändå kunde vara bra att ha någon bild (vi fick några till). Den kom aldrig till användning då, men tyckte den var en bra illustration idag.

För Universal Studios är ju filmens fantasivärld och hela vistelsen i Bradenton kändes nog lite overklig för de flesta, med tanke på de extremt goda förhållanden som MFF kunde ha sitt träningsläger under.

I dag var det tillbaka i verkligheten igen, bokstavligt talat.

Inneträning i Kombihallen, en del körde med mössa på inomhus.

Wilton Figueiredo vilade sitt lår, Ivo Pekalski var tillbaka på träningsplanen, kunde ett 20-tal supportrar konstatera.

Men så saknades två av kidsen från Amerika och snacka om att verkligheten knackade på.

Amin Nazari hade nationellt prov i svenska.

Filip Helander hade körlektion (uppkörningen väntar runt hörnet).

Jimmy Durmaz skakade mest på huvudet när vi pratade om kontrasterna, vi kan väl säga att han inte uppskattade det sträva, tröga underlaget jämfört med de perfekta gräsmattorna i Bradenton.

Annars var det full fart på lirarna som vanligt. De har nu match i blekingska Asarum att se fram emot på fredag allihop, eftersom både A- och U 21-lag möter Mjällby. Får förstärka med ett antal juniorer för att få ihop det.

Nästa veckas dubbelmöte med Odense blir för övrigt ett möte med Odense och ett möte med Kristianstads A-lag i stället. Odense fixade inte att få ihop två – så U 21 får möta skånskt motstånd i stället.

Och jo – sportchefen Per Ågren hade ett fruktbart möte med IMG innan MFF-arna vände hem. Det finns en intention, ett klart intresse, från båda sidor, att upprepa lägret nästa år.

***

Om allt fungerar som det ska, sker en rad tekniska omflyttningar vad gäller sydsvenskan.se och det påverkar också våra bloggar i morgon. Så ha förståelse om ni inte hittar in hit under tisdagen – det ska bara vara ett tillfälligt förhållande.