Albornoz – Sveriges näste högerback!
Det finns egentligen inget roligare än att se genombrott, att se en idrottare ta det där avgörande steget. Miiko Albornoz tog det i kväll, med 45 fullständigt fläckfria och makalösa minuter mot AIK. Jag förtränger det bollstrul i andra halvlek som kunde gett AIK ett friläge, det saknade liksom all betydelse.
Och jag stryker härmed vördnadsfullt alla tvivlande inlägg om vänsterfoten som högerback och kräver (ja, om jag nu vore i position att göra det) att Miiko Albornoz är Sveriges högerback mot Kazakstan i VM-kvalet om några månader.
Det var brytningar, rusher, energi, skott, inlägg och en helt underbar klack av en ytterback inne i straffområdet ända nere vid kortlinjen.
Det var det mest osannolika i en osannolik halvlek.
En annan osannolik sak var förstås att Jimmy Durmaz gjorde ännu ett drömmål och så ett som vi nästan i hans division får kalla som skitmål, när proffstankarna måste rotera som helikoptrar inne i huvudet.
Och jag vill ju så gärna, trots den perfekta högerbacksinsatsen, koppla ihop Durmaz kommande flytt med Albornoz tekniska egenskaper. Jag vill ju så gärna fortfarande se honom tillsammans med Ricardinho som en ny vänstersida i MFF.
– Jag får mitt genombrott som ytterback, sa Bill – förlåt, Miiko Albornoz.
– Jag ser nog honom främst som en ytterback, sa Bull – förlåt, Rikard Norling.
De är så envisa att man nästan får tro på det.
När Jimmy Durmaz klev av och Ulrich Vinzents gick in, trodde jag vi skulle se skiftena i positioner också – men då blev gammeldansken högermittfältare och Jiloan Hamad klev över på vänstersidan. Och Albornoz var kvar som högerback.
Så okej, då. Albornoz for right fullback in the national team. Bara han spelar.
Eller var det bara en mörkning från Norling som ser motståndartränare över allt? Ville han inte visa lösningen med Albornoz till vänster? Kan vi inte få se Ricardinho framför Albornoz då, när Durmaz försvinner?
Nä, det låter inte så på tränare Norling.
– Vi har andra intressanta interna lösningar, sa han.
Jag kan inte se något annat än att han är inne på att Simon Thern får köra som vänstervinge ett tag, eftersom det är så trångt på innermittfältet.
***
Apropå högerbackar, så tycks inte Matias Concha och MFF vara på riktigt samma nivå. Enligt vad bloggen erfar har Concha verkligen erbjudits ett kontrakt med MFF, men inte varit nöjd med nivån. Därav blev det testspel i Danmark, dock utan att stänga dörren till MFF.
Skulle dörren förbli öppen och Concha kliva in, måste det ju rimligen finnas en plan B för Albornoz i alla fall…?
Här ligger en död hund begraven, som en god vän brukar säga.
***
Mer om ämnet i krönikan i papperstidningen, men en stor skillnad på MFF i våras och nu var att det ofta fanns sex-sju spelare i straffområdet. Inte sex-sju som tittade på det.
***
Mitt minne är extremt kort ibland. Någon tyckte att första halvleken MFF-HIF i våras kunde mäta sig med det här. Jag minns inte ens matchen, konstigt nog. Och Bosse Nilsson – med rötter och kunskap i båda de lagen – hävdade att passningsspelet då inte kunde mäta sig med MFF:s 35 magiska minuter i dag (första tio var inte bra).
***
Diskuterade med Rikard Norling kring andra halvlek. Han köpte min tes att hade det kommit ett mål i början av andra halvlek, så kunde den blivit lika rolig som den första.
Nu såg man hur han anade oråd ju längre halvleken gick. Den andra alltså. För det kommer ju fler matcher och temposänkningen var monumental på planen. Däremot tror jag inte att Norling höjt tempot på sig själv så mycket, inte ens mot Zagreb, som han gjorde ju längre matchen led. Liknade en väderkvarn i fullt arbete.
***
Fortsätter Wilton Figueiredo som i kväll, blir jag inte förvånad om han en dag skriver ett ettårskontrakt till med MFF, om inte några utländska anbud dyker upp. Inte ser han ut att vantrivas i alla fall…
***
Daniel Larsson lille påg gjorde debut i kväll. Likt EM-guldmedaljörerna Spanien, hämtade DL-expressen sonen efter matchen och lät honom sitta på armen och vara med och fira.
***
Det var något vackert över Rikard Norlings drag att byta Daniel Andersson mot Jasmin Sudic när segern var klar.
***
Jiloan Hamad agerade verkligen som en kapten, något han blev när Danne klev av. Hela hans agerande andades ledarskap.
***
Det var många som skakade på huvudet i kväll. Inte av besvikelse, förstås. Utan av förundran och något slags oförklarlighet. Ingemar Erlandsson och jag kunde inte riktigt reda ut i pausen hur detta kunde vara samma lag som spelade tråkoavgjort mot Sundsvall för en dryg månad sedan.
***
I pausen förevigade jag två före detta MFF-herrar, som var väldigt nöjda med vad de hade fått se. Närmast superuppspelta. Och som själva lät meddela att intet var nytt på deras egna italienska front.
Agon Mehmeti, fortfarande i Palermo och Edward Ofere, fortfarande i Lecce.
***
Blev nästan lite komiskt hur luften gick ur även publiken i andra halvlek. Stämningen var magisk i första och början av andra. Hyllningen vid första bytet, när Daniel Andersson klev av och Jasmin Sudic gick in (jag tror faktiskt det var en hyllning till båda och till Norling för själva bytet), var massiv. När kvällens store hjälte Jimmy Durmaz klev av strax före slut, så var det en applåd avmätt som jag vet inte vad. Eller närmast bara artig.
Första halvlek tog uppenbarligen musten av alla.
***
Varför ska det dofta kanelbullar över hela pressläktaren precis före paus, så att man är störtsugen när man kommer ner i pressrummet – för att där mötas av en skål med godis.
***
Apropå godis, så kan jag härmed utlova lite spännande sådant om ni läser papperstidningen i morgon bitti och kanske på nätet senare i morgon.
Nej, det handlar inte om nya spelare.
Det handlar om ytterligare kloka beslut som fattats av lagledningen inför fortsättningen.
Och som jag tror kan bli direkt avgörande i Malmö FF:s egen del av den fortsatta allsvenska toppstriden.
För på måndag väntar Örebro på konstgräs på bortaplan. Historiskt borde det vara noll poäng och tre mål i nacken. Men då vore ju dagens propagandahalvlek nästintill förgäves. Det tänker MFF äntligen seriöst förhindra.
En cliffhanger igen alltså. Som på sitt sätt hänger ihop med den förra.
Godnatt och sov gott…
