Försvunna Malmö 19 mars 2016 • Uppdaterad 13 april 2017

En nygammal gata med historia

Stora Nygatan lades ut i samband med att befästningsverken raserades 1805-1807. Den avsågs att bli en pulsåder till den ”nya staden”. Foto: Göte Lindberg.

Minns ni var detta var? Den frågan brukade den pensionerade brandförmannen Göte Lindberg ställa när han visade upp sina gamla diabilder. I sin ungdoms dagar hade han köpt sig en avancerad kamera och lärde sig tekniken genom att fotografera hotade miljöer.

Idag är Göte Lindberg borta, men hans färgbilder finns kvar. Förra veckan publicerade vi denna. Och här kommer ytterligare en bild.

Det tar en stund för ögat att hitta en fast punkt. Det finns bara två hus i kamerans närhet som kan ge oss en geografisk position. Ett av dem ligger i bildens högerkant. När bilden tas 1953 håller Hemkultur till i hörnbutiken. Det är Edith Ekegrens butik för hemslöjd och konsthantverk. Idag kan man köpa flörtkulor i samma hörn.

Tvärsöver gatan på Stora Nygatan nummer 46 ligger Café Wilhelmina och i nummer 48 finns Mellbloms begravningsbyrå.

Det andra ännu existerande huset är uppfört i funkisstil i hörnet av Stora Nygatan och Kalendegatan. År 1953 hittar man Hildéns tapetmagasin på nedre botten, i den lokal som nu upptas av italienska restaurangen Spot. Och, vid dess sida på bottenplanet ligger Cronquists (eller Cronqwists wienerbageri som det står i adresskalendern 1955), ett kafé som många Malmöbor minns. Inte minst var det ett populärt tillhåll för teatereleverna på scenskolan.

Cronquists grundades av Martha Cronquist redan 1924, och stängde i maj 1996. De första åren låg kaféet ett snäpp närmare Södergatan, i det vitputsade tvåvåningshuset på Stora Nygatan 35, sannolikt i samma lokal som tidigare rymde Teatercaféet.

Huset uppfördes på 1870-talet för Zadigs tvålfabrik med ångpannehus, stall och bostadshus ut mot gatan och med en liten trädgård bakom. Här levde och verkade familjen Zadig med barn och barnbarn i åtskilliga år med grosspapa Meyer och grossmama Friedericke i centrum och med tjänstefolk till de vardagliga sysslorna. Verksamheten vid fabriken fortsatte fram till mitten av 1940-talet. Byggnaderna revs på 1960-talet för att ge plats åt hotellkomplexet S:t Jörgen.

Läs också: Zadig firar 150 år. 

I samma rivning försvann tornet i bildens fond. När bilden tas tillhör det Wessels som ännu ligger i hörnet mot Södergatan, ut mot Gustav Adolfs torg. Försvann gjorde också Stora Nygatan 37 som rymmer biografen Scala där Richard Widmark satte punkt 1961 med reprisfilmen ”Jeftys Bar”. I samma hus låg vid bildtillfället G Jacobsons hovblomsterhandel.

Så till de murriga rödbruna husen som upptar merparten av bilden. Äldre Malmöbor känner byggnaderna som Spinneriet. Så heter också kvarteret. Den närmre byggnaden är av yngre datum, i jämförelse med den äldre, på hörnet mot Kalendegatan. Det var där Manufakturaktiebolaget (MAB) 1856 uppförde sin stora och moderna bomullsfabrik med maskinen från England, på initiativ av köpmannen Carl Jöran Kock. Bland aktieägarna fanns välkända Malmönamn som Bager, Bergh, Flensburg, Kockum, Kruse och Dieden.

För att lösa vattenförsörjningen till fabriken satte man straffångar på Malmöhus att gräva ner ledningar genom den så kallade Stadt Hamburgsträdgården (idag ungefär Malmborgsgatan). Vatten pumpades upp från kanalen och förorenat vatten pumpades åter. Under Stora Nygatan byggdes också två tunnlar. Men det var efter det att MAB lämnat centrala Malmö. År 1898 sålde de nämligen sina lokaler i kvarteret Spinneriet till grannen i kvarteret Lybeck, det vill säga till Malmö Yllefabriksaktiebolag (MYA) – i folkmun Doffeln. De tillverkade grövre ylletyg av så kallad doffeltyp.

MAB flyttade till nya lokaler nära stadsgränsen till Fosie (idag Mobilia), medan MYA expanderade i staden. På bilden från 1953 är det alltså MYA som använder spinneriets gamla lokaler. För att förbinda de två lokalerna lät man 1907 gräva två tunnlar under Stora Nygatan. Samma år började nämligen spårvagnslinje 4 trafikera denna del av Stora Nygatan.

De två tunnlarna blev med åren en, och det sannolikt efter det att MYA lämnat lokalerna och gått samman med MAB. Byggnaderna i båda kvarteren kom att rivas. I början av 1960-talet uppfördes NK:s stora varuhus (numera Hansa), medan kvarteret Spinneriet redan under andra halvan av 1950-talet hade förvandlats till Arkaden, ett monumentalt komplex med hotell, kontor, parkeringshus och ett skyddsrum av den dimension som byggdes under kalla krigets dagar.

Under NK-tiden ledde passagen till mer eller mindre tillfälliga avdelningar på andra sidan gatan. Men numera är den stängd. Synd kan man tycka.

Läs också: Betelkyrkan blev till grus. 

Stora Nygatan som den ser ut idag, med Djäknegatan till höger och Studentgatan till vänster utanför bild. Foto: Martin Andersson.
Akvarell av G Pabst som föreställer Zadigs fabrik i kvarteret S:t Jörgen, med Stora Nygatan framför.
Malmö Manufakturaktiebolag, i hörnet av Kalendegatan och Stora Nygatan (till höger). Bilden, tagen före 1907, är hämtad ur Rikard Smitts ”Malmöföretag – förr och nu”.
Stora Nygatan mellan 1911 och 1926. Funkishuset i hörnet mot Kalendegatan är ännu inte uppfört. Foto: Sydsvenskan.
Sista resten av Malmö Yllefabrik med Arkadenkomplexet i bakgrunden. Det senare uppfördes 1955-1957. Foto: Sydsvenskan.
Cronquist på Stora Nygatan mitt emot dåvarande scenskolan. Bilden är tagen 1988. Foto: Sydsvenskan/Bertil Haskel.